TISUS exempelprov: så använder du de officiella exemplen

Stockholms universitet publicerar exempelprov för alla tre delproven i TISUS. Det är det enda provmaterial som är öppet för testtagare. Den här sidan visar var exemplen finns, vad varje fil innehåller enligt universitetet och vad vi såg när vi öppnade filerna, och hur du kan använda dem: på tid och med universitetets egna kriterier som måttstock. Exemplen själva kopierar vi inte – öppna dem hos universitetet. Hur provet är upplagt beskriver vi i TISUS: allt om provet, och avgifter och datum i TISUS pris och anmälan.

ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Stockholms universitet, Universitets- och högskolerådet (UHR), antagning.se eller Migrationsverket. Reglerna på sidan är citerade eller sammanfattade från deras egna sidor. Stockholms universitet bestämmer allt om provet, och antagningen bedömer din behörighet.

Exempelproven ligger längst ner på universitetets fyra delprovssidor, under rubriken Exempelprov: Läsförståelse, Skriftlig färdighet, Muntlig färdighet Sverige och Muntlig färdighet utland [officiellt: su.se]. Universitetets FAQ hänvisar till samma fyra sidor och skriver att exempelproven ”kan ge en uppfattning om du har tillräckliga kunskaper för att få godkänt resultat”. Vi länkar till sidorna och inte direkt till pdf-filerna, eftersom universitetet kan byta ut filerna.

Två saker ur universitetets engelska sida är viktiga innan du börjar. För det första: ”Only sample test material is available to candidates. All other test material is classified.” Det finns alltså inga gamla TISUS-prov att köpa eller ladda ner, bara de här exemplen. För det andra skriver universitetet att TISUS, med tanke på de nya behörighetskraven i svenska, har en högre svårighetsgrad än när exempelproven togs fram [officiellt: su.se, About Tisus]. Ett bra resultat på exemplen är ett gott tecken, men ingen garanti.

Tabellen bygger på universitetets beskrivning på delprovssidorna och på vad vi såg i filerna den 14 oktober 2026. Vi återger inte uppgifterna, texterna eller svaren.

Läsprovets upplägg, poänggränsen och en egen övningstext med facit går vi igenom i TISUS läsförståelse; skrivprovet och den kommenterade exempeluppsatsen i TISUS uppsats.

Läsexemplet är ett uppgiftshäfte som följer det riktiga provets upplägg: del 1 med närläsning och översiktsläsning (text 1–5) på 50 minuter och del 2 med sökläsning (text 6), som påbörjas när 25 minuter återstår. Instruktionen anger att endast ett alternativ (A, B, C, alternativt ja eller nej) är riktigt för varje fråga, att du ibland formulerar svaret själv och att ”Svaren ska finnas i texten”. Facit anger 1 poäng per rätt svar, max 45 poäng: 30 på del 1 och 15 på del 2 [officiellt: su.se, exempelhäftet].

Själva texterna finns inte i häftet. Universitetet skriver att de av upphovsrättsliga skäl inte kan publicera dem, och länkar i stället till originaltexterna, med reservationen att en del texter kan ligga bakom betalvägg. Universitetet varnar också för att originaltexterna ibland revideras eller förkortas när de används i TISUS, så att exemplen inte alltid är helt representativa för texterna i ett riktigt prov. Längst bak finns kommentarer om hur man hittar svaren i sökläsningen – det är den mest användbara delen av filen.

Instruktionsfilen ser ut som det riktiga provbladet: ett tema med en kort bakgrund, en instruktion i tre steg (inledning, resonemang, avslutning), skrivtid 2 timmar och 30 minuter, hjälpmedel svensk-svensk ordbok och textens längd ungefär 400 ord. Där står också en mening som är värd att komma ihåg: ”Kvaliteten är viktigare än hur många ord texten innehåller.” På baksidan finns inspirationsbladet med korta citat från myndigheter och tidningar [officiellt: su.se, exempelprovets instruktion].

Den andra filen är en uppsats skriven av en testtagare, med universitetets kommentarer i marginalen: först textens förtjänster, sedan dess brister med förslag på korrekta formuleringar, och till sist en sammantagen bedömning av innehåll, struktur och språklig korrekthet. Uppsatsen är bedömd som godkänd men med liten marginal. Det är alltså ingen mönstertext, utan ett exempel på var gränsen går.

Exemplet för Sverige innehåller en instruktion och ett ämnesblad med bakgrund, frågor och nyckelord, alltså samma slags material som du får mejlat cirka en vecka före provet. Exemplet för utlandet innehåller instruktionen för den inspelade framställningen och ett tema med fem uppgifter, där du väljer ett av tre alternativ under varje rubrik. Instruktionen anger att inspelningen ska ta minst 10 och högst 15 minuter, cirka 2–3 minuter per uppgift, och att det måste finnas minst 10 minuters inspelning för att en bedömning ska kunna göras [officiellt: su.se, exempelprovet utland]. Till båda hör en demofilm på universitetets sida. Vi har inte granskat filmerna och beskriver dem bara som universitetet gör: de visar godkända prov.

Exemplen och dagens sidor skiljer sig på en punkt. Exempelproven för muntlig färdighet är märkta VT 2014 och HT 2015 och beskriver bedömningen i tre punkter, medan dagens delprovssidor anger fyra bedömningsgrunder: resonemang, språkligt omfång, flyt och uttal. Vi följer dagens sidor. (Att exemplet för Sverige talar om ”(normalt) två andra deltagare” stämmer med sidans ”vanligtvis tre testtagare”: du plus två till.)

Universitetet skriver att du kan förbereda dig genom att titta på exempelproven, där du också ser vad som bedöms. Hur du använder dem är upp till dig. Det här är vår metod, byggd på universitetets tider och regler. Den viktigaste principen: gör varje exempel en gång, på riktigt, innan du läser facit eller kommentarer. Du har bara ett exempel per delprov (för det muntliga ett för Sverige och ett för utlandet).

• Skriv ut uppgiftshäftet och hämta texterna via universitetets länkar innan du börjar. Om en text ligger bakom betalvägg, gör de andra och räkna med färre möjliga poäng (vår lösning).
• Sätt klockan på 75 minuter. Arbeta med text 1–5 och gå över till text 6 när 25 minuter återstår, precis som på provet. Inga hjälpmedel.
• Rätta med universitetets facit: 1 poäng per rätt svar. Skriv in din poäng i självkontrollen nedan.
• Gå igenom varje miss och sortera den: hittade du inte stället i texten, läste du fel, eller svarade du med egna ord? Facit-kommentarerna visar att ett svar som är sant men inte står i texten inte godtas.
• Läs universitetets sida ”Vad testar Tisus prov i läsförståelse?” efteråt. Den förklarar översiktsläsning, närläsning, intertextuell läsning och sökläsning med egna korta exempel.

• Läs instruktionen och inspirationsbladet. Sätt klockan på 2 timmar och 30 minuter. Ha bara en svensk-svensk ordbok framme – synonymordböcker och tvåspråkiga lexikon är inte tillåtna på provet.
• Följ instruktionens tre steg och provets struktur: rubrik, inledning, en längre resonerande del och en avslutning. Sikta på ungefär 400 ord, men kom ihåg att kvaliteten är viktigare än antalet ord.
• Använder du inspirationsbladet: ange tydligt när du refererar eller citerar. Universitetet kräver det.
• Läs din text dagen efter och gå igenom självkontrollen nedan. Läs först därefter universitetets kommenterade uppsats och jämför: vad lyfter den, och vad drar ner den?

• Sverige: behandla ämnesbladet som om det hade mejlats till dig en vecka före provet. Sök information i tidningar och andra medier och diskutera ämnet med någon du känner, som universitetet föreslår.
• Samla två personer till. En leder samtalet. Presentera er kort och samtala i cirka 20 minuter. Avsluta med en individuell fråga var: 2 minuter att tänka och anteckna, 2 minuter att tala.
• Utomlands: ta 15 minuter till förberedelse med instruktionen, välj ett alternativ under varje uppgift och spela sedan in dig själv i 10–15 minuter utan att stanna. Börja med namn, plats, datum och tema, som instruktionen anger.
• Spela in – det riktiga provet spelas också in. Lyssna efteråt med fokus på de fyra bedömningsgrunderna och gör självkontrollen nedan. Titta på universitetets demofilm för att se hur ett godkänt prov går till.

Här citerar vi bara universitetets publicerade bedömningsgrunder och kommentarerna till exempeluppsatsen. Vi har inga andra källor om hur bedömarna arbetar, och vi gissar inte.

”Varje rätt svar får ett poäng. Poängen för betyget Godkänd bestäms utifrån en fastställd färdighetsnivå och kan därför variera något beroende på den enskilda provversionens svårighetsgrad.”
Stockholms universitet, Läsförståelse

I FAQ:n skriver universitetet att godkäntgränsen fastställs i efterhand genom en omfattande analys och att den ”vanligtvis” ligger ”runt 24–30 poäng av max 45 poäng”. För sökläsningen förklarar facit-kommentarerna att vissa frågor kräver två svar för en poäng, att andra godtar ett av flera alternativ, och att alla svar går att finna i texten.

Universitetet bedömer texten utifrån tre saker. Bedömningen förutsätter att du har producerat en text inom det angivna temat och i huvudsak följt instruktionen:

• ”din förmåga att föra ett självständigt resonemang på ett generellt plan, vilket bärs upp av ett tillräckligt språkligt omfång i fråga om abstraktion och variation”
• ”din förmåga att producera en sammanhängande och strukturerad text, där textens olika delar är identifierbara och textbindningen är logisk och varierad”
• ”intrycket av din språkliga korrekthet och precision i t.ex. meningsbyggnad, ordval, form och stavning”

”För att du ska få ett godkänt resultat krävs det att texten är klar och sammanhängande och att den i regel kan följas och förstås utan ansträngning. Tankar har utvecklats på ett generellt plan, är självständig, har en godtagbar struktur och språket känns inte nämnvärt begränsat lexikalt eller syntaktiskt och har en sådan formell kvalitet att inga nämnvärda missförstånd uppstår.”
Stockholms universitet, Skriftlig färdighet (betyg)

Kommentarerna till exempeluppsatsen visar hur kriterierna används i praktiken. Bland förtjänsterna nämner universitetet en identifierbar inledning, flera perspektiv som problematiseras, lämpliga referatmarkörer, en tydlig källhänvisning och varierade sambandsord. Bland bristerna: att inledningen till stor del är hämtad direkt från uppgiftsbeskrivningen, att ordförrådet är något begränsat och ofta vardagligt, och att den sista meningen inte ligger helt i linje med slutsatsen. Den sammantagna bedömningen är att det främst är innehållet och den goda strukturen som väger upp de språkliga avvikelserna.

Universitetet bedömer samma fyra saker i Sverige och utomlands:

• ”din förmåga att föra ett resonemang på ett generellt plan samt motivera, förklara eller betrakta idéer och ståndpunkter ur olika perspektiv” (i Sverige också i förhållande till ”övriga deltagares inlägg”)
• ”om ditt språkliga omfång är tillräckligt för att bära upp resonemangen”
• ”om ditt flyt är tillräckligt för att talet ska gå att följa utan ansträngning”
• ”om ditt uttal är tillräckligt för att talet ska gå att förstå utan ansträngning”

”Godtagbar förmåga – utvecklar och förmedlar sina åsikter och tankar på ett godtagbart generellt plan med tämligen bra flyt, på ett språk som inte känns nämnvärt begränsat lexikalt eller syntaktiskt och med en sådan formell kvalitet att inga nämnvärda missförstånd uppstår. Kan i regel följas och förstås utan ansträngning.”
Stockholms universitet, definitionen som demofilmernas bedömning bygger på

Samma punkter som i självkontrollen, som tabell (för den som läser sidan utan verktyget):

Det här är vår läsning av universitetets egna instruktioner – varje punkt bygger på något som står på deras sidor eller i exemplen.

• Att läsa hela sökläsningstexten. Universitetet skriver att du inte förväntas läsa texten från början till slut och att frågorna inte kommer i kronologisk ordning. Använd nyckelord och underrubriker.
• Att svara med egna ord. Svaren ska finnas i texten. Ett svar som är sant men som inte står i texten ger ingen poäng, enligt facit-kommentarerna.
• Att skriva personligt. I både skrivprovet och det muntliga provet ska ämnet behandlas på ett generellt plan, från olika perspektiv och i saklig ton.
• Att kopiera instruktionen. Universitetets kommentar till exempeluppsatsen kritiserar just en inledning som till stor del är hämtad från uppgiftsbeskrivningen.
• Att glömma källan. Den som citerar eller refererar till inspirationsbladet måste ange det.
• Att ha anteckningar på ämnespapperet. I Sverige får du ta med ämnespapperet till det muntliga provet, men anteckningar på det är inte tillåtna.
• Att tro att exemplet är provet. Universitetet skriver att provet i dag är svårare än när exemplen togs fram.

Vill du lägga upp hela förberedelsen över flera veckor finns vår plan i Förberedelse inför TISUS: 8-veckorsplan.

Det här publicerar Stockholms universitet inte på de sidor och i de filer vi läste den 14 oktober 2026, så vi gissar inte:

• En godkäntgräns för läsexemplet. Bara det riktiga provets vanliga spann (24–30 av 45) står i FAQ:n.
• Fler än ett exempel per delprov och format, eller gamla riktiga prov. Allt annat provmaterial är sekretessbelagt.
• Exempel på underkända uppsatser eller inspelningar. Uppsatsen och demofilmerna visar godkända prov.
• Nyare exempel för muntlig färdighet än de som är märkta VT 2014 och HT 2015.
• Någon tjänst där universitetet bedömer en övningstext eller övningsinspelning.
• Hur mycket svårare dagens prov är än exemplen. Universitetet säger bara att svårighetsgraden har ökat.
• Vad demofilmerna visar i detalj. Vi har inte granskat dem.