Förberedelse inför TISUS: 8-veckorsplan för B2/C1

Stockholms universitet kallar TISUS ett färdighetstest, inget kunskapstest: det finns ingen litteratur du måste ha läst och ingen kurs du måste ha gått. Därför handlar förberedelsen om att träna just de färdigheter som de tre delproven mäter, under provets tider. Den här sidan ger dig en 8-veckorsplan som vi har gjort, byggd på universitetets egna beskrivningar av provet, strategier för varje delprov med universitetets ord som grund, och en jämförelse mellan kurs och självstudier med de uppgifter som lärosätena själva publicerar. Vad provet består av beskriver vi i TISUS: allt om provet, exemplen i TISUS exempelprov och datum och avgifter i TISUS pris och anmälan.

ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Stockholms universitet, Universitets- och högskolerådet (UHR), antagning.se eller Migrationsverket. Reglerna på sidan är citerade eller sammanfattade från deras egna sidor. Stockholms universitet bestämmer allt om provet, och antagningen bedömer din behörighet.

Planen är för dig som redan läser, skriver och talar svenska på en hög nivå och vill göra TISUS inom ungefär två månader. Vi skriver ”B2/C1” i rubriken för att beskriva den läsaren, men observera: TISUS är inte kopplat till GERS/CEFR. Stockholms universitet skriver att nivån motsvarar svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet, och att ett TISUS-intyg inte är ett intyg på en viss GERS-nivå [officiellt: su.se, FAQ].

Varför då B2/C1? Några lärosäten beskriver sina egna behörighetsgivande kurser i GERS-termer. Linköpings universitet skriver att dess Behörighetsgivande kurs i svenska har förkunskapskrav A2 och leder till B2, och att fortsättningskursen leder till C1 [officiellt: liu.se]. Göteborgs universitet skriver att dess behörighetsgivande kurs tränar svenska med inriktning mot högskolestudier och/eller arbetsliv på C1-nivå [officiellt: gu.se]. Det är lärosätenas beskrivningar av sina kurser, inte av TISUS. Vår slutsats: om du ligger långt under den nivån räcker åtta veckor sannolikt inte, och en kurs kan vara rätt väg (se längre ner).

Ett sätt att ta reda på var du står är universitetets egna exempelprov. Universitetet skriver att de ”kan ge en uppfattning om du har tillräckliga kunskaper för att få godkänt resultat”. Därför är vecka 1 i planen en provomgång med exemplen. Universitetet avråder också från att göra TISUS för tidigt: det kan vara svårt att bli godkänd om du är för ung, och du bör ha avslutat eller gå sista året på en utländsk gymnasieutbildning.

Fyra fakta från Stockholms universitet styr planen. Allt annat är vårt upplägg.

• Alla tre delproven måste bli godkända. Ett starkt delprov väger inte upp ett svagt. Därför tränar du alla tre varje vecka, och vecka 7 går till det svagaste.
• Tiderna är fasta. 75 minuter läsning (50 + 25), 2 timmar och 30 minuter skrivning, cirka 30 minuter muntligt i Sverige eller 15 + 10–15 minuter utomlands. Planen låter dig öva inom de tidsgränserna.
• Skriv- och muntprovet kräver samhällskunskap. Universitetet skriver att särskilt de två proven förutsätter kännedom om det svenska samhället, dess problemställningar och värderingar och aktuella företeelser. Därför återkommer dagstidningen genom hela planen.
• I Sverige kommer de muntliga ämnena cirka en vecka före. Vecka 8 är därför reserverad för de två ämnen du får mejlade.

Räkna med ungefär en timme om dagen och längre pass de dagar du gör ett delprov på tid. Det är vårt förslag, inget universitetet anger.

Exempel: så här ser planen ut för provet i Sverige den 11 maj 2027. Veckorna är våra; datumen med su.se som källa är universitetets.

Utomlands stänger intresseanmälan för samma provtillfälle den 19 mars 2027 och sista dag att betala är den 26 mars 2027, alltså under planens första och andra vecka. Den som skriver provet utomlands behöver alltså göra intresseanmälan senast under planens första vecka och betala under den andra, helst redan innan planen börjar.

Universitetets sida ”Vad testar Tisus prov i läsförståelse?” förklarar de fyra sorters läsning som provet testar [officiellt: su.se]. Det är den bästa grunden för lästräningen, eftersom den beskriver precis vad uppgifterna kräver.

Vår uträkning: del 1 ger 50 minuter för fem texter på 500–900 ord och 30 uppgifter, alltså cirka 10 minuter per text. Del 2 ger 25 minuter för 15 frågor, alltså mindre än två minuter per fråga. Universitetet skriver att tidsgränsen finns för att testa ditt läsflyt, och att du inte behöver svara rätt på alla frågor för att bli godkänd. Ett gott läsflyt kännetecknas enligt universitetet av automatisk ordigenkänning och automatisk tolkning av grammatiska former, meningsbyggnad, textbindning och textens struktur. Det tränas bäst genom mycket läsning – vilket också är universitetets råd.

Universitetet påpekar också att det finns ett samspel mellan uppgiftsformuleringen och svarsalternativen, och att signalord i uppgiften (till exempel ”syfte”) visar hur du ska läsa. Lägg märke till signalorden innan du börjar läsa texten.

Texten ska innehålla en rubrik, en inledning, en längre resonerande del och en avslutning [officiellt: su.se, Skriftlig färdighet]. Universitetet förklarar vad varje del prövar:

Vår tidsplan för 2 timmar och 30 minuter (ingen regel från universitetet): cirka 15 minuter för att läsa instruktionen och inspirationsbladet, 20 minuter för en disposition, 90 minuter för att skriva och 25 minuter för att läsa igenom och rätta. Sikta på ungefär 400 ord. Längden kan enligt universitetet variera utan att det nödvändigtvis påverkar bedömningen.

Skriv med svensk-svensk ordbok när du övar, eftersom det är det enda hjälpmedlet på provet. Universitetet nämner Bonniers svenska ordbok, Norstedts svenska ordbok, Natur och Kulturs svenska ordbok och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien som exempel. Kontrollera dina övningstexter mot de tre bedömningsgrunderna och använd självkontrollen i vår guide om exempelproven.

Det muntliga provet ser olika ut i Sverige och utomlands, så öva i det format du ska göra provet i. Universitetets egna råd för Sverige: sök information om ämnena i tidningar och andra medier och diskutera dem med någon du känner [officiellt: su.se].

Lyssna på dina inspelningar med fokus på de fyra saker som universitetet bedömer: resonemang på ett generellt plan ur olika perspektiv, språkligt omfång, flyt och uttal. I Sverige bedöms du också på hur du förhåller dig till de andras inlägg, så öva på att följa upp och föra samtalet framåt – och att ge de andra utrymme.

Stockholms universitet skriver i FAQ:n: ”Det finns inga specifika förberedelsekurser för Tisus, i och med att provet är ett färdighetsprov.” De kurser som universitetet listar på sin TISUS-sida är något annat: behörighetsgivande kurser i svenska, som ger samma behörighet för högskolestudier som TISUS [officiellt: su.se, Kurser i svenska som främmande språk]. De är alltså en alternativ väg till behörighet, inte en förberedelse inför provet. De kräver ett godkänt inträdesprov i svenska och tar en termin eller mer.

Tabellen visar vad lärosätena själva skriver om några av kurserna på universitetets lista, lästa den 14 oktober 2026. Vi jämför inga priser utöver det sidorna anger. Avgifterna gäller bara medborgare utanför EU, EES och Schweiz.

Anmälan till kurserna som börjar i januari 2027 stängde den 15 oktober 2026. Ingen av sidorna vi läste den 14 oktober 2026 anger ännu nästa anmälningsperiod. Göteborgs och Uppsala universitets sidor visar att anmälan till kurserna som började hösten 2026 stängde den 15 april 2026. Kontrollera kurssidan eller antagning.se innan du planerar efter en kurs.

Två detaljer från sidorna: Uppsala universitet skriver att du inte kan söka uppehållstillstånd baserat på antagning till dess kurs, och Malmö universitet skriver att dess intensivkurs kräver att du redan har mycket goda kunskaper i svenska. Fler kurser finns på antagning.se, skriver Stockholms universitet.

Vår läsning: kursen passar dig som har en termin och vill ha undervisning, återkoppling och en behörighet i slutet, utan att allt hänger på ett enda provtillfälle. TISUS passar dig som redan ligger nära nivån och vill bli behörig vid ett av de två provtillfällena per år. Stockholms universitet föreslår att den som är osäker på att klara TISUS söker en kurs i svenska som främmande språk samtidigt, före den 15 oktober respektive den 15 april. För kurser som börjar i januari 2027 har den 15 oktober 2026 redan passerat. Skriver du TISUS i maj 2027 är det alltså den 15 april som gäller, för kurser som börjar hösten 2027. Kontrollera den exakta anmälningsperioden på kurssidan eller antagning.se. Universitetets eget tips för självstudier är att läsa kurslitteraturen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30 hp, eftersom den ger samma behörighet och litteraturen därför har en lämplig svårighetsgrad.

• Ta med giltig identitetshandling med foto, pennor och suddgummi. Till skrivprovet får du ta med en svensk-svensk ordbok; provledaren har ingen skyldighet att ha en åt dig.
• Läsförståelsen: inga hjälpmedel. Du måste lämna in samtliga papper efter provet.
• Muntligt i Sverige: ämnespapperet ska tas med, men utan anteckningar. På en del provorter kan det muntliga provet hamna på dag två.
• Muntligt utomlands: kallelsen kommer cirka 4 veckor före med namnet på din provledare och hur du kontaktar hen om tid och plats.
• Resultatet mejlas efter cirka 5 veckors bedömning. Blir du underkänd på ett delprov gör du bara om det, inom ett år.

Det här står inte på de sidor vi läste den 14 oktober 2026, så vi gissar inte:

• En officiell studieplan eller ett rekommenderat antal timmar från Stockholms universitet. Planen på den här sidan är vår.
• Hur lång förberedelse universitetet anser behövs från en viss nivå. TISUS är inte kopplat till GERS.
• Hur stor andel av dem som följer en viss förberedelse som blir godkända. Universitetet publicerar bara att andelen godkända brukar ligga omkring 50 %.
• Studieavgiften för Stockholms, Göteborgs, Uppsala och Malmö universitets kurser på de sidor vi läste.
• Vilken kurslitteratur som ingår i Behörighetsgivande kurs i svenska, 30 hp, i dag. Universitetet hänvisar till kursen men listar inte böckerna på TISUS-sidan.