Checked 14 October 2026. Read on Stockholm University’s Tisus pages on 14 October 2026 (Skriftlig färdighet updated 2025-10-24) and its example instruction and commented essay (PDFs from 2025). Each test sets its own theme.
TISUS uppsats i korthet
I delprovet skriftlig färdighet skriver du en sammanhängande, resonerande text på ungefär 400 ord om ett givet tema av allmänt intresse, på 2 timmar och 30 minuter. Texten ska ha en rubrik, en inledning, en längre resonerande del och en avslutning, och du får använda en svensk-svensk ordbok. Minst två bedömare läser texten och bedömer resonemanget, strukturen och den språkliga korrektheten.
| Del | Vad universitetet skriver |
|---|---|
| Rubrik | Texten ska ha en rubrik; i exempelprovet ges rubriken i instruktionen |
| Inledning | Prövar förmågan att ge en bakgrund till diskussionen, till exempel genom att definiera ett begrepp |
| Resonerande del | Ska vara merparten av texten; prövar förmågan att resonera kring olika synsätt |
| Avslutning | Prövar förmågan att reflektera över det du skrivit och eventuellt blicka framåt |
Kontrollerat 14 oktober 2026.
Summary in English
- Task: a coherent argumentative text of about 400 words on a general-interest theme, in 2 hours 30 minutes, with a Swedish-Swedish dictionary.
- Structure: title, introduction (background, e.g. a definition), a longer reasoning part on different views, and a conclusion that reflects and may look ahead.
- Assessed on: independent reasoning at a general level with enough range; a coherent, structured text with varied linking; correctness and precision. At least two assessors.
- Official example: the commented example essay passed “with a small margin”: content and structure outweighed many language errors.
ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Stockholms universitet, Universitets- och högskolerådet (UHR), antagning.se eller Migrationsverket. Reglerna på sidan är citerade eller sammanfattade från deras egna sidor. Stockholms universitet bestämmer allt om provet, och antagningen bedömer din behörighet.
Uppgiften och reglerna
Temat är av allmänt intresse och inte anpassat till någon studieinriktning, och det ska behandlas på ett generellt plan, från olika perspektiv och i saklig ton [officiellt: su.se, Skriftlig färdighet]. Längden kan variera utan att det nödvändigtvis påverkar bedömningen; exempelinstruktionen säger att kvaliteten är viktigare än antalet ord. Den tänkta läsaren är en allmänbildad person som gärna läser facktexter, så stilen bör ha en neutral, saklig ton som varken är för högtidlig eller för vardaglig.
Du får ett inspirationsblad. Du behöver inte använda det, men om du refererar till eller citerar det, eller en annan källa, ska du tydligt ange det. Svensk-svensk ordbok är tillåten; synonymordböcker och tvåspråkiga lexikon är det inte, och provledaren har ingen skyldighet att ha en ordbok till dig [officiellt: su.se, Skriftlig färdighet].
Så bedöms texten
Bedömningen förutsätter att du har skrivit inom temat och i huvudsak följt instruktionen. Sedan bedöms tre saker [officiellt: su.se, Skriftlig färdighet]:
| Kriterium | Universitetets beskrivning (kortad) |
|---|---|
| Resonemang | Ett självständigt resonemang på ett generellt plan, buret av tillräckligt språkligt omfång i abstraktion och variation |
| Struktur | En sammanhängande och strukturerad text där delarna är identifierbara och textbindningen logisk och varierad |
| Korrekthet | Språklig korrekthet och precision i till exempel meningsbyggnad, ordval, form och stavning |
För godkänt ska texten enligt universitetet vara klar och sammanhängande och i regel gå att följa utan ansträngning; tankarna ska vara självständiga och utvecklade på ett generellt plan, strukturen godtagbar, och språket inte nämnvärt begränsat eller så felaktigt att missförstånd uppstår. Minst två bedömare läser varje text. För att bli godkänd på hela TISUS måste du klara alla tre delprov.
Exemplet: ”Naturens framtid”
I universitetets exempelprov är temat vem som bär ansvaret för att rädda naturen. Instruktionen ber dig att först kort beskriva naturens betydelse med egna ord, sedan resonera kring vem som bär ansvaret, och sist kort reflektera över hur ansvarsfördelningen kan se ut i framtiden [officiellt: su.se, exempelprov instruktioner]. Lägg märke till hur instruktionen själv ger dispositionen: inledning, resonerande del och avslutning.
Universitetet har också publicerat en elevuppsats på temat med kommentarer. Den sammantagna bedömningen är att texten är godkänd men med liten marginal: det är främst innehållet och den goda strukturen som väger upp avvikelserna i ordval och grammatik [officiellt: su.se, exempeluppsats med kommentarer]. Vad kommentarerna lyfter fram, i vår sammanfattning:
| Det som drog upp | Det som drog ned |
|---|---|
| En ståndpunkt motiveras, utvecklas och problematiseras, och ytterligare ett perspektiv ställs mot den | Inledningen är till stor del hämtad direkt från uppgiftsbeskrivningen |
| Tydlig källhänvisning och lämpliga referatmarkörer | Det språkliga omfånget är något begränsat, med många vardagliga ord |
| Varierade sambandsord, som ”genom att”, ”även om” och ”eftersom” | Felaktiga och ospecifika ordval i den avslutande reflektionen |
| En del avancerade nominalfraser och meningar med inversion och bisatser | Den sista meningen stämmer inte helt med slutsatsen före den |
| En relevant avslutande reflektion med konkreta idéer om framtiden | Texten hade kunnat delas in i fler stycken |
Lärdomen från exemplet: texten blev godkänd trots många språkfel eftersom resonemanget och strukturen höll, men med liten marginal. Vår bedömning är att det enklaste att förbättra ofta är inledningen (skriv bakgrunden med egna ord i stället för att återge uppgiften) och avslutningen (låt den följa av resonemanget).
Planera din text
Ett eget exempel, del för del
Texten nedan är skriven av ProSyllabus för att visa uppbyggnaden. Den är inte bedömd av Stockholms universitet och temat är vårt eget.
| Del | Text | Vad delen gör |
|---|---|---|
| Rubrik | Skärmtid för barn – vems ansvar? | Ger temat och frågan |
| Inledning | Med skärmtid menas den tid man tillbringar framför telefoner, surfplattor, datorer och tv. För många barn har den ökat i takt med att skolarbete, lek och kontakt med vänner flyttat in i samma apparater. Frågan är därför inte längre om barn ska använda skärmar, utan vem som ska avgöra hur mycket: föräldrarna, skolan eller samhället. | Definierar begreppet med egna ord, ger bakgrund och ställer frågan |
| Resonerande del, perspektiv 1 | Det vanligaste svaret är att ansvaret ligger hos föräldrarna. De känner sitt barn och kan anpassa reglerna efter ålder och behov. Samtidigt är det svårt för en enskild familj att sätta gränser som barnets vänner inte har, och föräldrar som själva använder skärmar mycket har ofta svårt att vara trovärdiga. | Ett synsätt med argument och invändning |
| Resonerande del, perspektiv 2 | Ett annat synsätt är att skolan bär en del av ansvaret, eftersom skolan själv har infört digitala läromedel. Skolan kan lära barn att använda tekniken medvetet och skilja mellan arbete och nöje. Däremot kan skolan inte styra vad som händer på kvällar och helger. | Ett andra synsätt, vägt mot det första |
| Resonerande del, perspektiv 3 | Slutligen menar vissa att samhället och företagen bör ta större ansvar, till exempel genom regler för hur appar utformas för att hålla kvar användaren. Även om sådana regler inte ersätter föräldrarnas omdöme, kan de göra föräldrarnas uppgift lättare. | Ett tredje synsätt som binds ihop med de tidigare |
| Avslutning | Sammanfattningsvis tycks ansvaret vara delat: föräldrarna sätter ramarna, skolan lär ut ett medvetet förhållningssätt och samhället kan underlätta genom regler. I framtiden kommer frågan troligen att handla mindre om antal timmar och mer om vad barnen gör vid skärmen. | Sammanfattar, svarar på frågan och blickar framåt i linje med resonemanget |
Exemplet är cirka 230 ord, alltså kortare än de ungefär 400 ord som provet anger; i provet skulle varje perspektiv få ett exempel till och ett par meningar mer resonemang. Det vi vill visa är proportionerna: den resonerande delen är störst, varje stycke har ett synsätt och en invändning, sambandsorden (samtidigt, däremot, slutligen, även om, sammanfattningsvis) visar hur styckena hänger ihop, och avslutningen tar inte in någon ny ståndpunkt.
Tio råd från kriterierna (våra)
- Skriv rubriken som instruktionen anger den.
- Inled med en bakgrund i egna ord, gärna en definition, och avsluta inledningen med frågan.
- Låt den resonerande delen vara merparten av texten.
- Behandla minst två synsätt, och väg dem mot varandra.
- Håll det generellt: exempel får finnas, men texten ska inte bli en personlig berättelse.
- Ange tydligt när du refererar till eller citerar inspirationsbladet.
- Variera sambandsorden: eftersom, även om, däremot, därför, sammanfattningsvis.
- Välj precisa, sakliga ord; slå upp de ord du är osäker på i den svensk-svenska ordboken.
- Låt avslutningen följa av resonemanget; lägg inte till en ny ståndpunkt i sista meningen.
- Spara minst 20 minuter till att läsa igenom stavning, böjning och styckeindelning.
TISUS-kitet
Vår revisionskit för TISUS samlar alla tre delprov, bedömningskriterierna och en plan för veckorna före provet.
Se TISUS-kitet »Mer om exempelproven i TISUS exempelprov, om läsprovet i TISUS läsförståelse och om hela provet i TISUS: allt om provet.
Om du blir underkänd på skrivprovet
Är du underkänd på ett delprov men godkänd på de två andra gör du bara om det delprovet, ett så kallat restprov, inom 1 år, vid något av de två kommande ordinarie provtillfällena, i Sverige eller utomlands. Ett restprov kostar 1 190 kronor i Sverige och 1 440 kronor utomlands, där ett arvode till provledaren ofta tillkommer [officiellt: su.se, Om Tisus]. Är du underkänd på två eller tre delprov görs hela provet om. Anmälan till provet 20–21 oktober 2026 stängde 11 september 2026; nästa tillfälle du kan anmäla dig till i Sverige är 11–12 maj 2027.
Använd tiden till att skriva flera texter på tid, med bara svensk-svensk ordbok, och jämför dem med kriterierna och den kommenterade exempeluppsatsen. Universitetets egen beskrivning av godkänt är den bästa checklistan: klar och sammanhängande, självständiga tankar på ett generellt plan, godtagbar struktur och ett språk som inte leder till missförstånd.
Vad vi inte kunde hitta
- En publicerad gräns för hur många språkfel en godkänd text får ha. Bedömningen är en helhetsbedömning.
- Fler kommenterade exempeluppsatser än den som hör till exempelprovet.
TISUS läsförståelse · övningsprov
Gör ett helt läsprov på riktig tid innan det gäller
- 3 fullständiga prov: fem texter och 30 uppgifter på 50 minuter, sedan sökläsning med 15 frågor på 25 minuter
- 135 uppgifter, egna texter i samma format som universitetet beskriver
- Ditt resultat av 45, jämfört med den gräns universitetet uppger
Oberoende övningsmaterial, inte Stockholms universitets prov.
Frequently asked questions
Hur lång ska TISUS-uppsatsen vara?
Ungefär 400 ord. Längden kan variera utan att det nödvändigtvis påverkar bedömningen; kvaliteten är viktigare än antalet ord.
Hur lång tid får man på skrivprovet?
2 timmar och 30 minuter.
Får man ha ordbok?
Ja, en svensk-svensk ordbok. Synonymordböcker och tvåspråkiga lexikon är inte tillåtna, och provledaren är inte skyldig att ha en ordbok till dig.
Måste jag använda inspirationsbladet?
Nej, men om du refererar till eller citerar det ska du ange det tydligt.
Hur bedöms texten?
Minst två bedömare bedömer resonemanget, strukturen och den språkliga korrektheten. Resultatet är godkänd eller underkänd.
Kan man bli godkänd med språkfel?
Ja. Universitetets kommenterade exempeluppsats är godkänd med liten marginal trots många grammatiska avvikelser, eftersom innehållet och strukturen vägde upp.
More in this series
- TISUS: de tre delproven, godkänt, resultat och behörighet (på svenska)
- TISUS pris och anmälan: avgift, datum 2026–2028, provorter, återbetalning (på svenska)
- TISUS exempelprov: vad universitetets exempel innehåller och hur du använder dem (på svenska)
- Förberedelse inför TISUS: 8-veckorsplan, strategier per delprov och kurs eller självstudier (på svenska)
- TISUS läsförståelse: upplägg, poänggräns, de fyra läsarterna och en övningstext med facit
- TISUS anslagstavla — officiella uppdateringar
- Språkkrav för svenskt medborgarskap: nivå och självtest (på engelska)
Sources
- official — Stockholms universitet — Delprov Skriftlig färdighet: uppgift, struktur, ordbok, bedömning och exempelprov (uppdaterad 2025-10-24)
- official — Stockholms universitet — Delprov 2: Skriftlig färdighet, Tisus exempelprov instruktioner (pdf, 411,7 kB) och uppsats med kommentarer (pdf, 172,1 kB); länkas från sidan Skriftlig färdighet; lästa 14 oktober 2026
- official — Stockholms universitet — Om Tisus: anmälan och avgift i Sverige och utlandet, prov- och anmälningsdatum, provorter, förberedelse, resultat, restprov, omprövning (senast uppdaterad 2026-09-01; läst 14 oktober 2026)
official = a document published by the conducting body. reported = a news or coaching site we could not check against an original. Where sources disagree this page says so rather than picking one.
