Sambandsord: lista med exempel efter funktion (orsak, motsats, följd)

Sambandsord är ord och uttryck som visar hur meningar och stycken hänger ihop, till exempel därför, dessutom, däremot och eftersom. Språkrådet skriver att de förtydligar de logiska relationerna både inom och mellan meningarna och mellan stycken, och ger texten en röd tråd. Här är de sorterade efter vad de gör: orsak, följd, motsats, tillägg, jämförelse, exempel, tid, villkor, sammanfattning och källhänvisning. Varje grupp har exempelmeningar som vi har skrivit själva.

ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Skolverket, Uppsala universitets provgrupp, Universitets- och högskolerådet (UHR) eller någon kommun. Uppgifterna om provet och bedömningen på sidan är citerade eller sammanfattade från de källor som anges längst ned på sidan; ordlistor, förklaringar, exempel och verktyg är våra egna. Läraren bedömer prestationerna utifrån bedömningsanvisningarna. Kontrollera alltid aktuella provdatum och instruktioner hos din skola.

I bedömningsmatrisen för delprov A i svenska 3 hör textbindningen till aspekten Disposition: på aspektnivå 1 ska textbindningen vara fungerande och på aspektnivå 2 väl fungerande [officiellt: uu.se, matris delprov A]. Provgruppens kommentarer förklarar att läsaren av ett pm förväntar sig en sammanhängande text med en röd tråd, och att textbindningen behöver fungera både inom styckena och mellan dem [officiellt: uu.se, kommentarer delprov A].

Kommentarerna beskriver tre sorters textbindning som ofta tas upp i bedömningen av elevtexter: referensbindning (att variera substantiv och pronomen och använda ord från samma ämnesområde), tematisk bindning (att gå från det kända till det okända) och konnektivbindning. Om konnektiverna skriver provgruppen att användningen av konnektiver i vetenskaplig text är en viktig metod för att visa hur olika resonemang förhåller sig till varandra, till exempel motsättningar (”däremot”), tillägg (”dessutom”) och emfas (”i själva verket”), och att sammanfattande, kontrasterande och framåtpekande konnektiver ofta är extra viktiga för förståelsen i delprovet [officiellt: uu.se, kommentarer delprov A]. Konnektiver motsvarar i huvudsak det som den här sidan kallar sambandsord.

I provgruppens bedömda exempel syns det i kommentarerna. Om en av texterna skriver bedömarna att den valda strukturen skapar tydliga sammanhang inom styckena, vilket förstärks av sammanhangssignaler som ”även”, ”Dessutom” och ”Dock”, men att textbindningen mellan styckena är sämre och en svag punkt [officiellt: uu.se, bedömda elevlösningar]. I just den texten fungerar textbindningen alltså bättre inom styckena än mellan dem.

Orsaksord visar att något förklarar något annat. ”Eftersom” och ”därför att” inleder en bisats. ”På grund av” följs vanligen av en nominalfras (”på grund av tidsbristen”); ”på grund av att” kan följas av en bisats.

Följdord visar att något är ett resultat av det du just skrivit. ”Därför” och ”alltså” är adverb. När ett sådant adverb står först i en påståendesats kommer det finita verbet direkt efter (se avsnittet om ordföljd).

De här sambandsorden markerar motsatser, invändningar eller oväntade förhållanden, till exempel skillnader mellan källor. I en utredande text är det ofta här resonemanget blir intressant, eftersom du visar att källorna inte säger samma sak.

Tilläggsord är lätta att överanvända. Växla mellan dem, och fråga dig om sambandet verkligen är ett tillägg och inte en orsak eller en motsats.

Provgruppen skriver att sammanfattande, kontrasterande och framåtpekande konnektiver ofta är extra viktiga för förståelsen i delprov A [officiellt: uu.se, kommentarer delprov A]. I slutet av ett pm kan de här uttrycken hjälpa dig att markera en sammanfattning eller slutsats.

Gör det tydligt i ett pm vad som är hämtat varifrån. Provgruppens kommentarer nämner referatmarkörer som ett sätt att visa vem som är avsändaren, och i de bedömda exemplen lyfts referatmarkörer som ”Josephson nämner” och ”Milani menar” fram som en styrka [officiellt: uu.se, kommentarer delprov A; uu.se, bedömda elevlösningar]. Välj verb som stämmer med vad källan gör: en källa som ”hävdar” något tar ställning; en som ”konstaterar” något presenterar det som ett faktum.

Sambandsuttrycken kan bestå av ord ur olika ordklasser eller av hela fraser, och uttryckets grammatiska funktion och placering styr ordföljden. Här gör många andraspråksskribenter samma fel, så det lönar sig att lära sig tre mönster.

Språkrådets eget exempel visar det första mönstret: ”Invånarna upplever boendemiljön som både bullrig och smutsig. Därför överväger de att flytta.” Utan ”därför” får läsaren gissa sambandet [officiellt: Språkrådet]. Exemplen i raderna för subjunktion och konjunktion är våra egna.

Fler sambandsord är inte automatiskt bättre. Provgruppen beskriver en väl fungerande textbindning som att relationen mellan olika utsagor är tydlig, till exempel genom väl valda konnektiver [officiellt: uu.se, kommentarer delprov A]. Orden ”väl valda” är centrala: ett rätt valt ord i rätt mening gör mer än tre ord som inte visar något samband. Kommentarerna pekar också på styckets första mening, som kan koppla innehållet till tidigare resonemang, ofta det närmast föregående stycket, eller till frågeställningen.

Vårt råd är att markera sambanden tydligt även i tal, eftersom publiken inte kan bläddra tillbaka. Numrera argumenten högt (”mitt första argument”, ”mitt andra”), markera motargumentet (”nu tänker kanske någon …”, ”men”) och säg att du närmar dig slutet (”sammanfattningsvis”). Provgruppen skriver i sina kommentarer till delprov B att det är en faktor av betydelse att åhöraren får hjälp med att uppfatta de olika argumenten. Läs mer i guiden om argumenterande tal i svenska 3.

1. Ta en text du har skrivit och kör den genom verktyget ovan. Titta på vilka färger som saknas.
2. Stryk under första meningen i varje stycke. Knyter den an till föregående stycke eller till frågeställningen? Om inte, skriv om den.
3. Se över ord du använder tre gånger eller fler. Byt bara när det nya ordet uttrycker samma samband och passar grammatiskt.
4. Läs texten högt. Varje sambandsord ska stämma med sambandet: orsak, motsats, tillägg eller slutsats.
5. Granska till sist hela texten med snabbkollen nedan, som bedömer den utifrån matrisen för delprov A.

Textbindningen är en del av aspekten Disposition, och den är bara en del av bedömningen. Har du skrivit en utredande text kan du granska den med snabbkollen nedan. Den visar en ungefärlig nivå och tre problem som verktyget prioriterar, inom innehåll, disposition eller språk. Hur hela texten byggs går vi igenom i guiden om PM i svenska 3.