Argumenterande tal i svenska 3 (delprov B): exempel, struktur, bedömning

Delprov B i det nationella provet i svenska 3 och svenska som andraspråk 3 är ett individuellt, argumenterande anförande inom provets tema. Det ska vara cirka 5 minuter, och tal från cirka 3 till cirka 7 minuter räknas som anpassade till kommunikationssituationen. Du driver en tes med argument, och läraren bedömer två aspekter: framförande och språk. Tes, argument och struktur behövs för att nå aspektnivå 1, men enligt provgruppens kommentarer är det åhörarkontakten, kroppsspråket och det talade språket, med röst och tempo, som kan lyfta talet till de högre aspektnivåerna.

ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Skolverket, Uppsala universitets provgrupp, Universitets- och högskolerådet (UHR) eller någon kommun. Uppgifterna om provet och bedömningen på sidan är citerade eller sammanfattade från de källor som anges längst ned på sidan; ordlistor, förklaringar, exempel och verktyg är våra egna. Läraren bedömer prestationerna utifrån bedömningsanvisningarna. Kontrollera alltid aktuella provdatum och instruktioner hos din skola.

I provgruppens exempeluppgift för delprov B ska du hålla ett anförande på ungefär 5 minuter där du argumenterar för en tes inom provets tema. Tesen ska vara formulerad som en uppmaning eller ett påstående; det räcker inte att bestämma ett ämne, och en fråga kan inte heller fungera som tes. Du ska ta hjälp av retorikens verktyg för att övertyga publiken, det vill säga klasskamraterna, och talet ska vara ledigt men tillräckligt formellt för ett förberett anförande. Källor är frivilliga men rekommenderas, och ett presentationstekniskt hjälpmedel får du använda om du vill [officiellt: uu.se, exempel delprov B].

Innan du håller talet fyller du i ett elevformulär med din tes, dina argument och eventuella källor, och lämnar det till läraren i god tid. Formuläret har också plats för en kort beskrivning av hur du har arbetat, och läraren kan vilja ha ett uppföljande samtal om innehållet och förberedelserna [officiellt: uu.se, elevformulär]. Uppgiften till delprov B delas ut tillsammans med texthäftet under introduktionslektioner på cirka 80 minuter [officiellt: uu.se, upplägg].

Brett. Provgruppen skriver att temat kan tolkas brett snarare än snävt, eftersom huvudsyftet är att hålla ett argumenterande anförande och övertyga publiken. Ett ämne som på något sätt hör till temats område bör accepteras, men ett anförande som helt går utanför temat godkänns inte [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B]. Välj därför en tes du kan koppla till temat med en mening, och förklara kopplingen i inledningen.

Matrisen kräver att anförandet innehåller en tes inom temat och argument till stöd för tesen, och att det är disponerat så att inledning och avslutning samt tes och argument framgår [officiellt: uu.se, matris delprov B]. Provgruppens kommentarer förklarar vad det betyder i praktiken. Inledningen kan vara kort, till exempel en hälsning eller en presentation av tesen. Publiken ska inte sväva i ovisshet om vad budskapet är. Avslutningen kan vara enkel, men publiken behöver göras medveten om att du närmar dig slutet; saknar talet en egentlig avslutning, kan framförandet inte godkännas [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B].

Argumenten ska stödja tesen och bör stärkas av till exempel fakta eller ett klargörande resonemang. Det räcker inte att räkna upp argument: de ska i någon utsträckning utvecklas, konkretiseras och göras begripliga för klasskamraterna. Provgruppen betonar också att du ska äga ditt innehåll, alltså behärska argumentationen och inte främst återge vad någon annan har skrivit [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B].

Provgruppen skriver att en god disposition också innehåller en lämplig användning av etos, logos och patos [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B]. Kort förklarat (vår förenkling): Etos är din trovärdighet, som bland annat stärks när du nämner dina källor och står för det du säger. Logos är förnuftsargumenten, till exempel fakta, följder och slutsatser. Patos är vädjan till publikens känslor, till exempel genom berättelser och bilder som väcker känslor. Ett bra tal blandar alla tre. Källor nämns inte i matrisen, och att källor saknas är inte i sig ett skäl att underkänna ett anförande, men att nämna dem kan stärka ditt etos [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B].

Talet nedan har vi skrivit själva, som ett exempel på hur strukturen kan se ut. Talaren och berättelsen i inledningen är påhittade. Det är inte ett tal ur det nationella provet, och provets tema hösten 2026 är inte känt för oss. Tänk dig att temat är ”språk och samhälle”. Det är skrivet för att räcka ungefär fem minuter i lugnt tempo med pauser, men ta alltid tid på din egen version. Kolumnen till höger visar vad varje del gör.

Lägg märke till tre saker. Tesen kommer tidigt och upprepas i slutet. Talaren säger högt vilket argument som kommer, så att publiken hör var i talet talaren befinner sig. Och den enda uttryckligen källbelagda uppgiften gäller språklagen och går att kontrollera: paragraf 11 lyder ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt” [officiellt: språklagen 11 §]. Hitta inte på siffror eller undersökningar i ditt tal; ett påhittat faktum som läraren genomskådar skadar ditt etos mer än ett argument utan siffror.

Ett manus är bra att skriva, men håll inte talet genom att läsa det. Gör om manuset till stödord på ett kort eller i bildspelet när du kan talet, och öva tills du kan titta upp mot publiken större delen av tiden. Varför det spelar så stor roll ser du i nästa avsnitt.

Delprov B bedöms i två aspekter, framförande och språk, på aspektnivåerna 0–3. Ett anförande som uppfyller kraven för en högre nivå förutsätts också ha uppfyllt kraven för de lägre [officiellt: uu.se, matris delprov B]. Tabellen sammanfattar matrisen för svenska 3 och visar var matrisen för svenska som andraspråk 3 skiljer sig.

Provgruppens kommentarer säger rakt ut att kraven på tes och argument, på struktur och på anförandets formuleringar saknar progression. De krävs för nivå 1, men de kan inte ligga till grund för en högre bedömning än nivå 1. Inom framförandet är det bara strecksatsen om åhörarkontakt och kroppsspråk som har progression, och inom språket bara kravet på det talade språket [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B]. Det betyder att ett femte argument inte höjer nivån, men att bättre ögonkontakt, ett säkrare kroppsspråk och en röst som varierar med innehållet kan göra det.

Som sätt att skapa kontakt nämner kommentarerna ögonkontakt, konstpauser, frågor till publiken och ett personligt eller skämtsamt tilltal. Kravet på åhörarkontakt är detsamma för nivå 1 och 2; för god åhörarkontakt på nivå 3 krävs större skicklighet, till exempel direkt tilltal till en kamrat, ett improviserat tillägg eller en skickligt inlagd konstpaus [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B]. Provgruppen noterar också att framförandet är svårt för elever som är ovana vid att tala inför andra: de blir stela och flackar med blicken. Om osäkerheten gör att förtroendet för talaren påverkas kan även ett anförande med en utmärkt argumentation bara till viss del fylla sitt syfte.

I svenska som andraspråk 3 ligger fokus i språkbedömningen på hur kommunikationen fungerar. Ett anförande på nivå 1 ska vara formulerat så att innehållet går fram, men det kan i undantagsfall innehålla språkliga oklarheter. Uttal och prosodi ska fungera så att talet är förståeligt, men vissa undantag får förekomma på nivå 1 och 2; på nivå 3 ska det talade språket fungera så väl att kommunikationen inte begränsas. En andraspråkstalare kan till exempel använda betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B]. Matrisen bedömer alltså om uttal och prosodi begränsar kommunikationen; en brytning är inte ett problem i sig så länge den inte begränsar kommunikationen.

Listan bygger på provgruppens kommentarer till matriserna [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B]. Var och en innebär att talet inte når aspektnivå 1 i den aspekt det gäller.

1. Ingen tes. En utredande diskussion utan eget ställningstagande godtas inte. Tesen måste framgå för publiken.
2. Inga argument som stödjer tesen. Argumenten ska vara i huvudsak relevanta och hållbara, och det räcker inte att räkna upp dem: de ska i någon utsträckning utvecklas och konkretiseras.
3. Helt utanför temat. Ett anförande som helt går utanför temat godkänns inte, även om temat får tolkas brett.
4. För kort eller för långt. Tal kortare än cirka 3 minuter eller längre än cirka 7 minuter når inte kravet för aspektnivå 1.
5. Ingen egentlig avslutning. Publiken behöver göras medveten om att du närmar dig slutet.
6. Ingen kontakt med publiken. Den som läser innantill utan att regelbundet titta upp, eller har blicken fäst vid bildspelet hela tiden, ska inte godkännas.
7. Ett manus som rabblas. För att anförandet ska godkännas måste du ha gjort det till ditt eget och inte bara mekaniskt återge formuleringar från ett färdigt manus.

Lägg också märke till vad som inte står på listan: att källor saknas är inte i sig ett skäl att underkänna talet; bildspel är inte obligatoriskt, och en lång inledning kan accepteras trots sina brister.

Ett manus kan vara välformulerat men ändå inte passa i ett muntligt sammanhang. Provgruppen skriver att ett gott anförande har ett ledigt och naturligt talspråk som passar talare, ämne och åhörare. Typiskt skriftspråkliga formuleringar ska undvikas, och informationstäta meningar med långa, utbyggda fraser är inte lämpliga. Samtidigt ska språket inte vara alltför informellt, med tomma utfyllnadsord, slang eller svordomar; det stjäl uppmärksamhet från innehållet och kan göra talaren mindre trovärdig [officiellt: uu.se, kommentarer delprov B].

I alla fyra prövningsinstruktioner vi läste ingår ett argumenterande tal, men skolorna lägger upp det på olika sätt. På komvux kan det nationella provet genomföras löpande från och med det första provdatumet [officiellt: Skolverket]. Tabellen visar hur tre skolor beskriver talet i sina prövningsinstruktioner; läs alltid din egen skolas instruktion.

Två skillnader är värda att lägga på minnet. I Göteborgs instruktion för svenska som andraspråk 3 är ämnet valfritt, medan Huddinge och Södermalm kopplar talet till texthäftet. Och i Göteborg ska du vara beredd på en diskussion om dina retoriska val efteråt, så öva på att säga varför du valde en viss inledning eller ett visst exempel. Läs mer om helheten i guiden om prövning i svenska som andraspråk 3 och guiden om prövning i svenska 3.

Sedan läsåret 2023–2024 uttrycks delprovsresultaten för det nationella provet i kurs 3 i poäng i stället för i betyg. Delprovsresultaten räknas ihop och omvandlas till ett provbetyg; betyg ges alltså bara på provet som helhet. Skolverkets lärarinformation om provet i kurs 3 (senast uppdaterad 12 oktober 2026) anger att delprov A motsvarar 60 procent och delprov B 40 procent av provbetyget [officiellt: Skolverket]. Meningen står på sidan med provdatumen för hösten 2026 och våren 2027 men anger inte själv vilken termin den gäller. Provgruppens dokument om bedömningsmodellen, som beskriver modellen från läsåret 2023–2024 och länkas från provgruppens sida om provets upplägg (senast uppdaterad 10 februari 2026), anger i stället två tredjedelar för delprov A och en tredjedel för delprov B [officiellt: uu.se, bedömningsmodell]. Vi har inte hittat någon officiell text som förklarar skillnaden. Fråga din lärare eller skolan som anordnar provet vad som gäller för ditt prov. Enligt båda källorna väger den skrivna texten mer än talet.

Provgruppens dokument stämmer inte helt överens på en punkt. Dokumentet om bedömningsmodellen visar en matris för delprov B i svenska som andraspråk 3 med aspekterna Argumentation (i dokumentets brödtext kallad Innehåll) och Genomförande, medan matriserna för delprov B som ligger på provsidan inför hösten 2026 har aspekterna Framförande och Språk [officiellt: uu.se, bedömningsmodell; uu.se, matris delprov B]. Vi beskriver den matris som ligger på provsidan. Fråga din lärare vilken matris som används för ditt prov.

Hur skolans egna delar vägs vid en prövning framgår inte av instruktionerna vi läste. Huddinge och Södermalm skriver att alla delar måste vara godkända för ett godkänt betyg.

• Temat för höstens prov 2026. Vi hittade det inte i de publicerade källorna; enligt provgruppen delas uppgiften till delprov B ut under introduktionslektionerna.
• De filmade anförandena med tillhörande bedömningsmatriser. Skolverket har dem, men de kräver inloggning i Skolverkets e-tjänst, och läraren får åtkomst via sin rektor.
• Exakt hur poängen för delprov B räknas i höstens prov. Provgruppens dokument om modellen visar en delprovsnyckel för en matris med andra aspektnamn än den som ligger på provsidan, och poänggränserna för provbetyget kallas preliminära.
• Hur mycket talet väger vid prövning på olika skolor. Det står inte i de instruktioner vi läste, utöver att alla delar måste vara godkända i Huddinge och på Södermalm.

Har du skrivit ett manus kan du få det granskat utifrån provgruppens matris för delprov B. I bedömningen granskas bara det som går att läsa i en text: om tesen är ett påstående eller en uppmaning, om den hör till temat, om argumenten stödjer tesen och är utvecklade, om inledningen och avslutningen framgår och om formuleringarna får fram innehållet. Du får också ett råd om hur manuset kan anpassas för tal; matrisens krav på det talade språket bedöms först när talet framförs. Åhörarkontakt, kroppsspråk, det talade språket, röst och tempo (i svenska som andraspråk 3 även uttal och prosodi) går inte att bedöma utifrån ett manus, och enligt provgruppens kommentarer är det just de delarna som kan lyfta talet över aspektnivå 1. Därför får du ingen nivå för dem, utan förslag på var i talet du kan pausa, titta upp eller vända dig till publiken och en övningsplan. Det är en uppskattning, inte ett betyg.

Delprov A, den utredande texten, väger mer än talet: 60 procent av provbetyget enligt Skolverkets lärarinformation och två tredjedelar enligt provgruppens tidigare dokument om bedömningsmodellen. Vid en prövning kallas du hos Huddinge och Komvux Södermalm till det muntliga först när det skriftliga är godkänt. Har du en övningstext kan du granska den med snabbkollen nedan. Den bedömer texten utifrån provgruppens matris för delprov A och visar en ungefärlig nivå och tre problem som verktyget prioriterar. Snabbkollen läser skriven text, inte tal. Hur du skriver texten går vi igenom i guiden om PM i svenska 3.