Nationella provet i svenska 3 (2026): exempel och bedömda texter

Provet i kurs 3 är gemensamt för svenska 3 och svenska som andraspråk 3 och har två delprov kring ett tema. Delprov A är en utredande text av vetenskaplig karaktär på 600–800 ord, skriven på 240 minuter; du väljer en av tre uppgifter som alla bygger på ett texthäfte. Delprov B är ett individuellt, argumenterande anförande som hålls inom cirka fyra veckor efter delprov A. Höstterminens delprov A skrivs tisdagen den 10 november 2026 kl. 09.00. På komvux kan proven genomföras löpande från och med det första provdatumet, en gång i slutet av nivån, i utbildningsanordnarens lokaler och inte på distans.

ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Skolverket, Uppsala universitets provgrupp (som gör det nationella provet i kurs 3), Universitets- och högskolerådet (UHR) eller någon kommun. Reglerna på sidan är citerade eller sammanfattade från deras egna sidor. Upplägg och datum bestäms av provgruppen, Skolverket och skolan, och det är läraren som bedömer och sätter betyget.

Provgruppen visar exempelsidor ur ett tidigare prov; av upphovsrättsliga skäl visar de inte hela prov [officiellt: uu.se, exempel]. Temat i exemplet är språklig variation, och texthäftet innehåller bland annat ett utdrag ur Olle Josephsons bok Språkpolitik och artiklar av Louisa Nyström och Peter Hammarbäck, Jenny Aschenbrenner och Henrik Sahl Johansson.

Situationen i uppgiften: du har just börjat på universitetet och ska skriva ett pm som kurskamraterna ska läsa och läraren bedöma. Ett pm beskrivs där som en sammanhängande utredande text i tre delar: problemformulering, utredning och slutsatser (eller en jämförelse). Du ska använda minst två av texterna i texthäftet och ange källorna. Uppgift 1 i exemplet frågar varför multietniska ungdomsspråk är så populära och samtidigt så kritiserade: presentera frågeställningen, beskriv olika perspektiv utifrån texthäftet och dra slutsatser som bygger på din beskrivning [officiellt: uu.se, delprov A exempel].

• Presentera frågeställningen. Exemplen som fick B och E följde rekommendationen att använda uppgiftens egen formulering.
• Beskriv utifrån källorna. Det är referaten som bär innehållet; en egen åsikt utan källor räcker inte.
• Dra slutsatser som bygger på beskrivningen. Ett utvecklat och nyanserat resonemang är det som skiljer de högre nivåerna.

Provgruppen har publicerat fem bedömda elevlösningar på uppgiften ovan, tre i svenska 3 och två i svenska som andraspråk 3. De kommer från provet ”Med andra ord” vårterminen 2021 och bedömdes enligt de matriser som gällde då; bokstäverna per aspekt är provgruppens egna beteckningar i exemplen [officiellt: uu.se, bedömda elevlösningar]. Så här bedömdes de:

Tre saker syns direkt. Längden avgör inte: texten som fick C har färst ord, och den längsta texten fick E. Disposition har bara två godkända nivåer, i exemplen betecknade E och C–A. Och text 1:4 i svenska som andraspråk 3 visar att en text med språkfel kan få B när felen bara i undantagsfall begränsar förståelsen och resten av texten håller hög nivå.

Bedömningskommentarerna är det mest användbara i exemplen, eftersom de pekar ut exakt vad läraren reagerar på. För text 1:3, som fick E på alla tre aspekter, noterar provgruppen bland annat följande [officiellt: uu.se, kommentar till elevlösning 1:3]:

• Vaga referat. Faktaurvalet är lämpligt, men innehållet är på några ställen vagt; läsaren får till exempel ingen förklaring till ett centralt begrepp i en av artiklarna.
• Missuppfattning av källan. Texten tillskriver en åsikt fel grupp, alltså tvärtemot vad källtexten säger.
• Påståenden utan källstöd. Några uppgifter i texten saknar stöd i texthäftet.
• Slutsatserna utvecklas inte. Eleven hittar delsvar i referaten men bygger inte ut något av dem till ett resonemang.
• Otydlig organisation. Beskrivningen sorterar ibland efter innehåll och ibland efter källa, och ett långt stycke blandar två olika perspektiv.
• Språket bär inte resonemanget. Satsradningar, störande tempusbyten och några oklara meningar gör att språket inte bedöms som klart.

Text 1:1 fick i stället A på innehåll. Kommentaren beskriver en god sovring med tydligt fokus på frågeställningen: tre relevanta källor som refereras sakligt och rättvisande, och en sammanställning som ger underlag till en väl utvecklad och nyanserad slutsats. Språket bedömdes ändå till C, eftersom det är klart men inte välformulerat med precision; därför blev delprovsbetyget B och inte A [officiellt: uu.se, kommentar till elevlösning 1:1].

I exemplen skiljer sig texterna på B och E framför allt i hur fokuserade och rättvisande referaten är och om slutsatsen är ett utvecklat resonemang, men språket spelar också in: i 1:3 och 1:5 drog språket ner bedömningen.

Den aktuella bedömningsmatrisen för delprov A har aspektnivåer för innehåll (0–3), disposition (0–2) och språk och stil (0–3); den översätter inte själv nivåerna till bokstäver. Den som når en högre nivå förutsätts också uppfylla kraven på nivåerna under [officiellt: uu.se, bedömningsmatris svenska 3]. Några formuleringar ur matrisen för svenska 3:

Matrisen för svenska som andraspråk 3 har samma uppbyggnad men delvis andra formuleringar och nivåkrav, bland annat om språket. Provgruppens kommentarer till matriserna beskriver hur språket i svenska som andraspråk 3 ska bedömas, och guiden om prövning i SvA 3 går igenom dem.

I exemplet på delprov B håller du ett anförande på ungefär 5 minuter där du argumenterar för en tes inom temat. Tesen ska formuleras som en uppmaning eller ett påstående; ett ämne eller en fråga räcker inte. Du ska använda retorikens verktyg för att övertyga klasskamraterna, gärna ha källor, får använda ett presentationstekniskt hjälpmedel och lämnar ett elevformulär till läraren i god tid före [officiellt: uu.se, delprov B exempel]. Förslag på teser i exemplet är bland annat ”Språk är makt” och ”Sluta prata slang”.

Delprov B genomförs under en period på cirka fyra veckor efter delprov A, och beräknad tidsåtgång är cirka 10 minuter per elev med en kort uppföljning [officiellt: uu.se, upplägg]. Skolverket har också inspelade anföranden med matriser, men de kräver inloggning i Skolverkets e-tjänst.

• Läs uppgiften i exemplet och skriv ett eget pm på 600–800 ord på 240 minuter, utan att först läsa elevtexterna.
• Läs sedan de bedömda texterna och kommentarerna, och jämför din text aspekt för aspekt med matrisen.
• Skriv om dina svagaste delar, ofta referaten och slutsatsen, och jämför igen med matrisen.
• Öva anförandet högt med klocka: en tes, tre argument, ett bemötande, ett avslut.

• Hela tidigare prov. Provgruppen visar inte hela prov på sina webbsidor, av upphovsrättsliga skäl.
• Temat för höstens prov 2026. Det står inte på provgruppens sidor.
• Hur provbetyget räknas fram i detalj. Provgruppen hänvisar till ett eget dokument om modellen som gäller från läsåret 2023–2024.