TISUS 2026: allt om provet — delprov, betyg och hur du klarar det

TISUS (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) är det test du gör om du har gått gymnasiet utomlands, vill studera på svenska vid ett svenskt universitet eller en högskola och saknar betyg i svenska. Stockholms universitet ansvarar för provet. Den här sidan beskriver de tre delproven exakt som universitetet gör, vad som krävs för godkänt, hur resultatet kommer och vad ett godkänt TISUS ger dig behörighet till. Där vi gör egna bedömningar skriver vi vår läsning eller vårt råd. Vår sida om provet: TISUS på ProSyllabus.

ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Stockholms universitet, Universitets- och högskolerådet (UHR), antagning.se eller Migrationsverket. Reglerna på sidan är citerade eller sammanfattade från deras egna sidor. Stockholms universitet bestämmer allt om provet, och antagningen bedömer din behörighet.

Stockholms universitet beskriver TISUS som ”ett behörighetsgivande test i svenska för studier på universitet och högskolor i Sverige” [officiellt: su.se]. Provet är alltså ingen allmän språkcertifiering. Det finns för en enda uppgift: att visa att din svenska räcker för akademiska studier på svenska. Universitetet skriver att provet anordnas två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten, och att samma provdatum gäller i Sverige och i resten av världen.

Provet ersatte 1997 det test som hette Rikstest. TISUS är medlem i ALTE (Association of Language Testers in Europe) sedan 1996 och har ALTE:s kvalitetsmärkning ”Q-mark” sedan 2016 [officiellt: su.se]. I FAQ:n skriver universitetet att du bör ha avslutat – eller gå sista året på – en utländsk gymnasieutbildning när du gör TISUS, och att de brukar avråda från att göra provet för tidigt: det kan vara svårt att bli godkänd om du är för ung.

Två saker överraskar många. För det första är TISUS inte kopplat till GERS/CEFR. Universitetet skriver att nivån motsvarar ämnena svenska 3 och svenska som andraspråk 3 på gymnasiet, men att ett TISUS-intyg inte är ett officiellt intyg på en viss GERS-nivå (A1–C2). För det andra är TISUS ett färdighetstest, inget kunskapstest: det finns ingen kurslitteratur som ska läsas och ingen kurs som krävs.

Tabellen sammanfattar Stockholms universitets beskrivning av varje delprov. Under tabellen går vi igenom dem ett och ett.

Delprovet har två delar [officiellt: su.se, Läsförståelse]. Den första delen tar 50 minuter och testar översiktsläsning och närläsning. Den består av fem texter som vardera innehåller mellan 500 och 900 ord, totalt 30 uppgifter. Till varje text hör 4–8 uppgifter i form av frågor eller påståenden med tre alternativa svar. Ibland är det ja-/nej-frågor och i enstaka fall öppna frågor där du svarar med ett fåtal ord. Vissa uppgifter kräver att du jämför information från två texter, det universitetet kallar intertextuell läsning.

Den andra delen tar 25 minuter och testar sökläsning. Du får en längre, sammanhängande text och 15 öppna frågor som du besvarar med ett fåtal ord. Universitetet skriver att du ska svara med formuleringar som du hittar i texten. Universitetet skriver uttryckligen att du inte förväntas läsa hela texten och att frågorna inte kommer i kronologisk ordning. Sökläsningen börjar när 25 minuter återstår. Inga hjälpmedel är tillåtna.

Varför så kort tid? Universitetet förklarar att tidsgränsen finns för att testa ditt läsflyt, och att du inte behöver svara rätt på alla frågor för att bli godkänd. Varje rätt svar ger ett poäng. Godkäntgränsen bestäms i efterhand och kan variera något mellan provversioner. I FAQ:n står att den ”vanligtvis” ligger ”runt 24–30 poäng av max 45 poäng” [officiellt: su.se, FAQ]. 30 uppgifter i första delen och 15 i andra ger just 45.

Du skriver en sammanhängande text på ungefär 400 ord kring ett givet tema [officiellt: su.se, Skriftlig färdighet]. Universitetet skriver att längden kan variera utan att det nödvändigtvis påverkar bedömningen. Temat är av allmänt intresse och inte anpassat till någon studieinriktning. Det ska behandlas på ett generellt plan, från olika perspektiv och i saklig ton. Texten ska ha en rubrik, en inledning, en längre resonerande del och en avslutning. Den tänkbara läsaren är ”en allmänbildad person som gärna läser facktexter”, så stilen ska vara neutral och saklig.

På provet får du ett instruktionsblad, ett inspirationsblad och papper att skriva på. Du behöver inte använda inspirationsbladet, men om du refererar till eller citerar det ska du ange det tydligt. Du får ta med en svensk-svensk ordbok. Universitetet nämner som exempel Bonniers svenska ordbok, Norstedts svenska ordbok, Natur och Kulturs svenska ordbok och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Synonymordböcker och tvåspråkiga lexikon är inte tillåtna, och provledaren behöver inte ha en ordbok åt dig.

Texten bedöms av minst två bedömare utifrån tre saker: din förmåga att föra ett självständigt resonemang på ett generellt plan med tillräckligt språkligt omfång, din förmåga att skriva en sammanhängande och strukturerad text med logisk och varierad textbindning, och intrycket av språklig korrekthet (meningsbyggnad, ordval, form, stavning).

I Sverige består delprovet av två uppgifter [officiellt: su.se, Muntlig färdighet Sverige]. I samtalsuppgiften deltar vanligtvis tre testtagare och en samtalsledare. Ni presenterar er kort och för sedan ett resonerande samtal om ett av två ämnen som har mejlats till dig med kallelsen cirka en vecka före provet. Samtalsledaren väljer ämne på plats. Samtalet tar cirka 20 minuter beroende på antalet testtagare. I den individuella uppgiften får varje testtagare en egen frågeställning på papper, två minuter att tänka och anteckna och sedan två minuter att resonera och redogöra för sin ståndpunkt. Totalt tar delprovet cirka 30 minuter med instruktioner.

Ämnespapperet ska du ta med till provet, men du får inte ha anteckningar på det. Provet spelas in med videokamera och/eller mp3-spelare, och förutom samtalsledaren är oftast en särskild bedömare med. I FAQ:n står att proven bedöms av två bedömare som är på plats. På en del provorter hinner man inte genomföra det muntliga provet med alla samma dag, så det kan hamna på tisdagen eller onsdagen.

Utomlands ser delprovet annorlunda ut [officiellt: su.se, Muntlig färdighet utland]. Du får 15 minuter att förbereda dig och talar sedan i 10–15 minuter om ett av två teman, utifrån en skriftlig instruktion, några nyckelord och ett antal frågeställningar. Det är en individuell framställning som spelas in under en provledares överinseende, och den bedöms sedan vid Stockholms universitet. Inga hjälpmedel är tillåtna.

I både Sverige och utlandet bedöms samma fyra saker: förmågan att resonera på ett generellt plan och betrakta ståndpunkter ur olika perspektiv, om ditt språkliga omfång räcker för resonemangen, om ditt flyt räcker för att talet ska gå att följa utan ansträngning och om ditt uttal räcker för att talet ska förstås utan ansträngning.

Betygsgraderna är Godkänd och Underkänd, och för att bli godkänd på TISUS måste du vara godkänd på alla tre delproven [officiellt: su.se]. Universitetet publicerar ingen poänggräns för skrivning och muntligt. Det beskriver i stället vad ett godkänt resultat är. För skrivprovet krävs bland annat att texten ”är klar och sammanhängande” och ”i regel kan följas och förstås utan ansträngning”. För det muntliga provet skriver universitetet att bedömningen bygger på definitionen ”Godtagbar förmåga”: att utveckla och förmedla åsikter och tankar på ett godtagbart generellt plan med tämligen bra flyt, på ett språk som inte känns nämnvärt begränsat.

Hur många klarar det? I FAQ:n skriver universitetet att andelen godkända ”kan variera” men ”brukar ligga omkring 50 %”. Det är den enda siffra om godkända som publiceras. Universitetets engelska sida lägger till något viktigt: med de nya behörighetskraven i svenska har TISUS en högre svårighetsgrad än när exempelproven togs fram [officiellt: su.se, About Tisus]. Exempelproven kan alltså vara något lättare än det riktiga provet.

Vår läsning av restprovsregeln: om du blir underkänd på ett delprov hösten 2026 ska restprovet göras våren 2027 eller hösten 2027, enligt universitetets formulering ”vid något av de kommande två ordinarie provtillfällena”. Är du osäker på om du blir godkänd råder universitetet dig att också söka en kurs i svenska som främmande språk före den 15 oktober respektive den 15 april.

Bedömningen tar cirka 5 veckor, och sedan mejlas resultatet till dig [officiellt: su.se]. Universitetet skriver att resultatet mejlas innan antagningens sista kompletteringsdag, så att du hinner bli behörig till utbildningar som börjar nästa termin om du blir godkänd. Exakta datum för antagningsperioden står på antagning.se.

Universitetet skickar en lista med alla godkända resultat till antagningen före sista kompletteringsdag. Har du sökt via antagning.se till närmast följande termin behöver du alltså inte skicka in intyget själv. Söker du en annan utbildning eller till en senare termin måste du själv skicka in en kopia av intyget för att behörigheten ska registreras. Intyget översätts inte till engelska eller andra språk, eftersom syftet är behörighet till svenska lärosäten [officiellt: su.se, FAQ].

Till högskolestudier på svenska krävs grundläggande behörighet, och för den som har gått gymnasiet utomlands ingår ett krav på svenska. Antagning.se skriver: ”Kravet för behörighet i svenska är Svenska nivå 3 eller Svenska som andraspråk nivå 3. Du måste ha lägst betyget E. Du kan också bli behörig på andra sätt.” Det första av de andra sätten är att göra TISUS med godkänt resultat [officiellt: antagning.se].

UHR:s bedömningshandbok citerar UHR:s föreskrifter (UHRFS 2024:7): den som har ett annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha lägst E i svenska nivå 3 eller svenska som andraspråk nivå 3 ”eller motsvarande kunskaper”. På sidan ”Kurser och test motsvarande Svenska 3” står TISUS som test [officiellt: uhrporten.se]. Antagning.se lägger till att det inte räcker att ha svenska som modersmål: du måste visa kunskaperna med betyg eller testresultat. Glöm inte heller engelska, som antagning.se påminner om.

TISUS används också utanför högskolan. Migrationsverket räknar för svenskt medborgarskap upp ”Godkänt resultat på ett kunskapsprov som används för att pröva de kunskaper i svenska som krävs för högskolestudier i Sverige (Tisus-testet)” bland de godkända meriterna [officiellt: migrationsverket.se]. Mer om språkkravet för medborgarskap finns i vår guide om språkkravet för medborgarskap (på engelska). Lunds universitet nämner att en blivande arbetsgivare kan kräva dokumenterade kunskaper i svenska. För legitimationsyrken skriver Stockholms universitet att den nivå som krävs kan variera och hänvisar till studera.nu.

De officiella källorna jämför TISUS med gymnasieämnena på tre sätt: nivån motsvarar Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3, TISUS står i UHR:s lista över test motsvarande Svenska 3, och antagning.se räknar TISUS som ett annat sätt att uppfylla samma krav. Tabellen visar de vägar som källorna själva nämner.

Vår läsning: för behörigheten är resultatet detsamma, men vägen är olika. Svenska 3 och Svenska som andraspråk 3 är kurser med betyg (E till A) som bygger på lång undervisning. TISUS är ett enda provtillfälle med bara Godkänd eller Underkänd. Ett E i Svenska 3 och ett godkänt TISUS ger samma behörighet i svenska. Om TISUS påverkar meritvärdet vid urval säger källorna vi läste ingenting, så det påstår vi inte heller. Vår tolkning är att TISUS passar den som inte har möjlighet att läsa kursen på ett svenskt gymnasium.

Stockholms universitet publicerar exempelprov för varje delprov. Vi kopierar dem inte här. Öppna dem på universitetets sidor: läsförståelse (exempel på uppgifter), skriftlig färdighet (instruktioner och en uppsats med kommentarer), muntlig färdighet i Sverige (exempelprov och demofilm) och muntlig färdighet utomlands (exempelprov och demofilm). Universitetets engelska sida påpekar att bara exempelproven är tillgängliga för testtagare; allt annat provmaterial är sekretessbelagt.

Universitetets egna råd: läs svensk skönlitteratur och svenska dagstidningar för att bygga det stora ordförråd som krävs, eftersom särskilt skrivprovet och det muntliga provet förutsätter kännedom om det svenska samhället, dess problemställningar och värderingar och aktuella företeelser. Du kan också läsa kurslitteraturen till Behörighetsgivande kurs i svenska, 30 hp, som ger samma behörighet. Några särskilda TISUS-kurser finns inte, skriver universitetet.

Avgifter, datum, provorter och hur anmälan går till steg för steg finns i TISUS pris och anmälan. Officiella uppdateringar samlar vi på TISUS anslagstavla.

Det här publicerar Stockholms universitet inte på de sidor vi läste den 14 oktober 2026, så vi gissar inte:

• En poänggräns eller betygsskala för skriftlig och muntlig färdighet. Bara den beskrivande definitionen av godkänt finns.
• Andelen godkända per provtillfälle eller per delprov. Bara ”omkring 50 %” i FAQ:n.
• Någon koppling till GERS/CEFR. Universitetet säger uttryckligen att den inte finns.
• Om ett godkänt TISUS påverkar meritvärdet vid urval.
• Hur stor andel av läsförståelsens uppgifter som är öppna frågor i den första delen (”i enstaka fall”).