Kontrollerat 25 oktober 2026. Bygger på Uppsala universitets elevinformation om uppgiftsinstruktionen, bedömningsmatriserna och lärarkommentarerna till delprov A i det nationella provet i kurs 3, lästa den 25 oktober 2026. Exempel-pm:et och övningsuppgiften är våra egna; källorna i pm:et lästes samma dag.
- Nivå per aspekt
- Uppskattat betyg F–A
- Fel med omskrivningar
Så ser ett bra pm ut
Ett bra pm i svenska 3 har en rubrik, en kort inledning som presenterar frågeställningen, en huvudtext där du refererar minst två källor med tydliga källhänvisningar och en avslutning där du drar egna slutsatser som bygger på referaten. Nedan finns ett helt exempel-pm som vi har skrivit själva, kommenterat stycke för stycke.
| Del | Vad provgruppen beskriver | I vårt exempel |
|---|---|---|
| Rubrik | Varje uppgift har en rubrik, och den rubrik som finns i uppgiften du väljer är den du ska använda | Uppgiftens rubrik, oförändrad |
| Inledning | Presentera ämnet och frågeställningen; du rekommenderas att skriva av uppgiftens presentation | Stycke 1: uppgiftens presentation och en mening om vilka källor pm:et bygger på |
| Huvudtext | Minst två relevanta källor, på de högre nivåerna med tydligt fokus på frågeställningen; huvudtexten är den största delen | Stycke 2–5: ett referat per källa, fyra källor |
| Källhänvisningar | Läsaren ska se vad som är hämtat varifrån; inget särskilt hänvisningssystem krävs, och en källförteckning får komplettera | Titel och utgivare i löptexten, fullständiga uppgifter i en källförteckning |
| Avslutning | Besvara frågeställningen med stöd i referaten, utan ny information från källtexterna | Stycke 6: svar på båda leden i frågan, en egen slutsats och en begränsning |
Kontrollerat 25 oktober 2026.
Summary in English
- What this is: a complete model ‘pm’ (the investigative text in the written part of the Swedish 3 national test), written by ProSyllabus on a practice task of our own, with comments paragraph by paragraph.
- The structure: the given title, a short introduction that presents the question, one summary per source with clear references, and a conclusion that answers every part of the question and builds on the summaries.
- Sources in the example: four freely readable official texts (three pages from the Institute for Language and Folklore and the Language Act), listed at the end like a reference list. The real test uses a booklet of source texts instead.
- Not graded: nobody has assessed the example, and we put no grade on it. Paste your own text into the free quick check at the end for an estimate against the matrix.
ProSyllabus är en fristående studiesajt. Vi samarbetar inte med och företräder inte Skolverket, Uppsala universitets provgrupp, Universitets- och högskolerådet (UHR) eller någon kommun. Uppgifterna om provet och bedömningen på sidan är citerade eller sammanfattade från de källor som anges längst ned på sidan; ordlistor, förklaringar, exempel och verktyg är våra egna. Läraren bedömer prestationerna utifrån bedömningsanvisningarna. Kontrollera alltid aktuella provdatum och instruktioner hos din skola.
Övningsuppgiften
I provet får du en uppgiftsinstruktion i två delar. Den första beskriver skrivsituationen och genren: ett pm är enligt provgruppen ”en sammanhängande utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av slutsatser eller en jämförelse”, med ett rekommenderat omfång på 600–800 ord. Den andra delen innehåller tre uppgifter, och du väljer en. Varje uppgift har en presentation av frågeställningen, en instruktion med verben presentera, beskriv och dra slutsatser (eller jämför) och en rubrik [officiellt: uu.se, kopieringsunderlag 2]. Du har 240 minuter på dig [officiellt: uu.se, upplägg]. Vår övningsuppgift följer samma form:
Övningsuppgiften (vår egen)
Engelska ord har blivit en självklar del av svenskan, och de flesta svenskar har mer eller mindre daglig kontakt med engelskan. Samtidigt har engelskan i vissa miljöer en stark ställning. Hur påverkar engelskan svenska språket, och varför ses inflytandet både som något naturligt och som ett problem?
Presentera frågeställningen. Beskriv utifrån källtexterna olika perspektiv på engelskans inflytande på svenskan. Dra slutsatser om hur engelskan påverkar svenskan och varför inflytandet ses både som något naturligt och som ett problem. Slutsatserna ska bygga på din beskrivning.
Rubrik: Engelskan i svenskan – naturlig utveckling och problem
Uppgiften är skriven av oss i samma form som provgruppens exempeluppgift: en presentation av frågeställningen, tre verb som anger vad texten ska innehålla och en given rubrik. Den är ingen provuppgift. Källtexterna är fyra fritt tillgängliga officiella texter, inte ett texthäfte.
Exempel-pm (drygt 720 ord)
Här är hela exemplet. Det är skrivet av oss för den här sidan för att visa uppbyggnaden; det är inte en provlösning och inte bedömt av provgruppen eller av en lärare, och vi sätter inget betyg på det. Källorna går att läsa på isof.se och riksdagen.se, så du kan själv kontrollera att referaten stämmer.
Exempel-pm · skrivet av ProSyllabus · inte bedömt
Engelskan i svenskan – naturlig utveckling och problem
1 · Inledning
Engelska ord har blivit en självklar del av svenskan, och de flesta svenskar har mer eller mindre daglig kontakt med engelskan. Samtidigt har engelskan i vissa miljöer en stark ställning. Hur påverkar engelskan svenska språket, och varför ses inflytandet både som något naturligt och som ett problem? Den frågan utreder jag i det här pm:et utifrån tre texter från Institutet för språk och folkminnen (Isof) och språklagen.
2 · Referat av den första källan
Att svenskan lånar ord är ingenting nytt. I artikeln ”Lånord i svenskan” beskriver Isof lånandet som en del av svenskans utveckling i alla tider. Enligt artikeln är kanske mer än hälften av orden vi använder när vi talar svenska i dag från början lånord. Vilket språk som har påverkat mest har skiftat: på medeltiden var det tyskan, på 1700-talet franskan och i dag engelskan. Artikeln konstaterar att antalet engelska lånord ökade på 1800-talet men att det stora genombrottet kom efter andra världskriget. I dag är många av nyorden lån från engelska. Isof påpekar samtidigt att en del av orden stannar kvar i språket medan andra är tillfälliga modeord, och att det förmodligen var likadant med tyskan och franskan.
3 · Referat av den andra källan
Att orden är vanliga betyder dock inte att de alltid är lätta att använda. På webbsidan ”Engelska ord på svenska” skriver Isof att engelska ord kan vara svåra att anpassa till svenska när det gäller böjning, stavning och uttal. Om det redan finns ett bra svenskt ord kan det engelska ordet ibland vara onödigt. Sidan innehåller därför en lista över engelska ord och vad de heter, kan heta eller skulle kunna heta på svenska. Enligt Isof bygger listan i hög grad på frågor som myndigheten har fått i sin rådgivning om vad man kan säga på svenska i stället för ett engelskt ord.
4 · Referat av den tredje källan
En annan sida av engelskans inflytande tas upp i Isofs text ”Engelskan i Sverige”. Den handlar inte om enskilda ord utan om var språken används. Texten framhåller att engelskan för många i Sverige i praktiken fungerar som ett andraspråk snarare än som ett främmande språk. Engelska är obligatoriskt i skolan från tidiga år, och de flesta svenskar har mer eller mindre daglig kontakt med språket genom reklam, spel och medier. I vissa miljöer har engelskan dessutom en stark ställning, till exempel på många företag och i viss utsträckning inom högre utbildning, där forskning bedrivs och en del kurser ges på engelska. Enligt Isof är det därför viktigt att man också kan tala svenska om sitt yrke, sina studier eller sin forskning.
5 · Referat av den fjärde källan
Varför Isof ser detta som viktigt framgår av språklagen (SFS 2009:600). Där står att svenska är huvudspråk i Sverige (4 §) och samhällets gemensamma språk, som ska kunna användas inom alla samhällsområden (5 §). Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas (6 §), och myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas (12 §). Lagen nämner inte engelskan, men i ”Engelskan i Sverige” kopplar Isof just lagens krav på att svenskan ska fungera inom alla samhällets områden till engelskans starka ställning i vissa miljöer.
6 · Avslutning med slutsatser
Vad kan man då dra för slutsatser av detta? Källorna tyder på att engelskan påverkar svenskan på två nivåer. Den första gäller ordförrådet. Engelskan är i dag det språk som påverkar svenskan mest, men enligt ”Lånord i svenskan” har andra språk tidigare haft störst inflytande: tyskan på medeltiden och franskan på 1700-talet. Så sett är inflytandet en naturlig del av språkets utveckling. Problemen på den här nivån verkar främst vara praktiska: ord som är svåra att böja eller stava kan bytas mot svenska ord, vilket Isofs ordlista ger förslag på. Den andra nivån gäller vilket språk som används i olika sammanhang, och det är den nivån som Isof kopplar till språklagen. Om arbete, studier och forskning i vissa miljöer sker på engelska, och man inte kan tala svenska om dem, blir det svårare att leva upp till språklagens krav på att svenskan ska kunna användas inom alla samhällsområden. Jag drar därför slutsatsen att de två synsätten inte behöver motsäga varandra, eftersom de ofta handlar om olika saker: lånorden ses som en naturlig utveckling, medan engelskans ställning inom vissa områden kan ses som ett problem för svenskan som samhällsspråk. Slutsatsen har dock en begränsning. Den bygger på tre texter från samma myndighet och på lagtexten, och för att veta hur ofta svenskan faktiskt trängs undan inom ett visst område skulle det behövas undersökningar av hur språken används.
Källor
- Institutet för språk och folkminnen (Isof), ”Lånord i svenskan”, isof.se, publicerad 16 december 2021, senast uppdaterad 14 mars 2026.
- Institutet för språk och folkminnen (Isof), ”Engelska ord på svenska”, isof.se, publicerad 23 maj 2021, senast uppdaterad 26 september 2024.
- Institutet för språk och folkminnen (Isof), ”Engelskan i Sverige”, isof.se, publicerad 21 oktober 2020, senast uppdaterad 10 juni 2026.
- Språklag (SFS 2009:600), riksdagen.se.
Etiketterna 1–6 är tillagda här för kommentarerna nedan. I ditt eget pm skriver du inga etiketter, bara stycken.
- Nivå per aspekt
- Uppskattat betyg F–A
- Fel med omskrivningar
Så är exemplet uppbyggt, stycke för stycke
| Stycke | Vad stycket gör | Vad provgruppen skriver |
|---|---|---|
| 1 · Inledning | Återger uppgiftens presentation och frågeställning och avslutas med en mening om vilka källor pm:et bygger på. | Den som följer rekommendationen att använda uppgiftens presentation har automatiskt en inledning på aspektnivå 2. |
| 2 · Första referatet | Inleds med en kärnmening, anger titeln och avsändaren och håller isär källans röst med referatmarkörer (beskriver, enligt artikeln, konstaterar, påpekar). Källans ”kanske” står kvar. | Källorna ska sammanfattas på ett rättvisande sätt, och läsaren ska se vad som är hämtat varifrån. |
| 3 · Andra referatet | Första meningen knyter an till förra stycket med ”dock” och för in en ny aspekt: att orden kan vara svåra att använda. | Styckets första mening kan koppla innehållet till det närmast föregående stycket; kontrasterande konnektiver är ofta extra viktiga. |
| 4 · Tredje referatet | ”En annan sida av …” visar att texten går från enskilda ord till var språken används. Referaten är ordnade efter innehåll. | Den vanligaste modellen är ett stycke per källa, men en medveten skribent kan utgå från innehållet och uppgiftens syfte. |
| 5 · Fjärde referatet | Refererar lagen med paragrafnummer och säger uttryckligen vad lagen inte nämner. Visar att det är Isof som kopplar lagen till engelskan. | På de högre nivåerna ska även källor i källan framgå när deras resonemang återges. |
| 6 · Avslutning | Markeras med en fråga, svarar på båda leden, bygger på mer än en källa, säger ”jag” om den egna slutsatsen och avslutar med en begränsning. Ingen ny information från källorna. | Båda leden i en tvådelad fråga måste beröras; ett svar som bygger på bara en källa räcker inte; garderingar och reservationer är ett vanligt sätt att nyansera; ”jag” är förenligt med vetenskapligt skrivande. |
Tabellens högra kolumn sammanfattar provgruppens kommentarer till bedömningsmatriserna för delprov A [officiellt: uu.se, kommentarer]. Formuleringen ”Vad kan man då dra för slutsatser av detta?” i stycke 6 är ett av provgruppens egna exempel på hur en avslutning kan markeras.
Huvudtexten (stycke 2–5) är den största delen, som provgruppen kräver. Avslutningen är längre än inledningen, vilket enligt kommentarerna kan vara motiverat när frågeställningen besvaras i ett ingående resonemang. Exemplet har inga underrubriker: de är enligt provgruppen generellt sett inte nödvändiga och kan göra texten mindre sammanhängande.
Källhänvisningar och källförteckning i exemplet
Provet kräver inget särskilt hänvisningssystem. Det viktiga är att läsaren ser vad som är hämtat varifrån [officiellt: uu.se, kommentarer]. I exemplet står källans titel och avsändare i löptexten första gången källan används, och sedan påminner referatmarkörer som ”enligt artikeln” och ”Isof påpekar” om vem som talar. De fullständiga uppgifterna står i källförteckningen sist.
| Nivå | Vad provgruppen kräver |
|---|---|
| Lägsta godkända nivån | Källorna ska utan alltför stor svårighet kunna identifieras, vilket normalt innebär författare och titel. Bara ett namn, eller en hänvisning till ”texthäftet”, räcker inte. |
| Högre nivåer | Fullständiga källangivelser, alltså de uppgifter som står vid källtexten i elevhäftet. För en tidningsartikel: författare, titel, publiceringsställe och datum eller nummer. För ett bokutdrag: författare, titel och utgivningsår. Uppgifterna får kompletteras i en källförteckning eller i noter. |
| Källor i källan | Från aspektnivå 2 ska även de källor som en källtext själv hänvisar till framgå, om du återger deras resonemang. |
I vårt exempel står Isof, som har gett ut de tre webbtexterna, där författaren annars står, och datumen för publicering och senaste uppdatering är med. I provet anger du de uppgifter som står vid varje källtext i texthäftet.
Vanliga misstag som exemplet undviker
| Misstag | Vad provgruppen skriver |
|---|---|
| Långa ordagranna avskrifter från källorna, ihopfogade till en ny text | Godkänns inte. Att bara byta enstaka ord är en olämplig metod som kan godkännas på lägsta nivån. På aspektnivå 3 i svenska 3 ska källtexten inte enkelt gå att känna igen i referaten; i svenska som andraspråk 3 är kraven på citat- och referatteknik desamma på aspektnivå 3 som på aspektnivå 2. |
| Hänvisa bara till ett författarnamn, en artikeltitel eller ”källtexterna” | Räcker inte ens för lägsta nivån; normalt behövs författare och titel. |
| En avslutning som bara upprepar referaten eller räknar upp delsvar | Kan stå i vägen för aspektnivå 2, där svaret ska utvecklas i ett eget resonemang. |
| Ny information från källtexterna i avslutningen | Kan i viss utsträckning accepteras på aspektnivå 1, men på aspektnivå 2 förväntas det att var sak har sin rätta plats. Egna kompletterande resonemang går bra. |
| ”Hävdar” eller ”påstår” där källan bara skriver något | Mer specifika anföringsverb kan ge en felaktig bild av källan. |
| Kåserande eller retorisk ton, ”dom” i stället för de och dem, personer nämnda bara vid förnamn | Passar inte i en text av vetenskaplig karaktär, som ska ha en formell och opersonlig stil. |
Alla rader bygger på provgruppens kommentarer till bedömningsmatriserna för delprov A.
- Nivå per aspekt
- Uppskattat betyg F–A
- Fel med omskrivningar
Svenska 3 eller svenska som andraspråk 3: samma uppbyggnad
Provet i kurs 3 är gemensamt för svenska 3 och svenska som andraspråk 3, så uppgiften och pm:ets uppbyggnad är desamma [officiellt: uu.se, upplägg]. Matriserna har samma tre aspekter men delvis olika formuleringar. I svenska som andraspråk 3 ska beskrivningen på aspektnivå 2 fånga in viktiga detaljer och både uttalade och underförstådda idéer i de refererade källorna, och på aspektnivå 3 vara utförlig. Språket bedöms där i första hand utifrån hur väl det för fram elevens tankar till läsaren. Fel får förekomma även på den högsta nivån, men på aspektnivå 3 ska språket vara välformulerat och får inte begränsa kommunikationen [officiellt: uu.se, kommentarer och matriser]. Mer om det finns i guiden om prövning i svenska som andraspråk 3.
Se provgruppens egna exempel
Vill du se riktiga elevtexter finns de på uu.se. Kopieringsunderlag 4 innehåller en elevlösning med analys, och provgruppen visar också bedömda elevlösningar med kommentarer. En sammanfattning av dem finns i nationella provet i svenska 3: exempel och bedömda texter. Hur du skriver varje del steg för steg står i PM i svenska 3: så skriver du en utredande text, och hur sambandsord håller ihop texten i sambandsord: lista med exempel. Allt om prövning och provet i kurs 3 finns samlat på sidan om prövning i svenska 3.
Skriv ditt eget pm och testa det
I gymnasieskolan skrivs delprov A tisdagen den 10 november 2026 kl. 09.00; inom komvux kan provet genomföras löpande under året [officiellt: uu.se, provdatum]. Skriv ett eget pm på övningsuppgiften ovan med egna formuleringar, eller ta en text du redan har skrivit, och klistra in den i snabbkollen. Du får en ungefärlig nivå mot provgruppens matris och de problem som kostar mest. Skriv inte av exemplet: snabbkollen ska läsa din text, inte vår.
Gratis snabbkoll
Klistra in din utredande text och se dina 3 första fel
Vi läser texten mot provgruppens bedömningsmatris för delprov A och visar en ungefärlig nivå uttryckt som E, C eller A (verktygets egen uppskattning) och de tre problem som kostar mest. Det tar en till två minuter. Texten publiceras inte.
0 ord
Resultatet visas här. Snabbkollen är en uppskattning, inte ett betyg: provlösningen bedöms utifrån bedömningsanvisningarna. I svenska som andraspråk 3 kan den underskatta starka texter som har många språkfel.
Vill du veta var din text hamnar? Få hela texten bedömd mot provgruppens matris
Den fullständiga textbedömningen anger en nivå för varje aspekt i matrisen, en uppskattad nivå F–A med motivering och omskrivningar av det som kostar mest, mot samma matris. Har du gjort snabbkollen ovan följer din text med, så att du inte behöver klistra in den igen. Det är en uppskattning, inte ett betyg.
Få hela bedömningen »Vanliga frågor
Hur ser ett pm ut i svenska 3?
Ett pm är en sammanhängande utredande text med rubrik, en inledning som presenterar frågeställningen, en huvudtext med referat av minst två källor och en avslutning med slutsatser eller en jämförelse som bygger på referaten. I provet är det rekommenderade omfånget 600–800 ord.
Får jag använda ert exempel-pm?
Använd det för att se uppbyggnaden. I provet bygger du ditt pm på uppgiften och källtexterna i texthäftet, med egna formuleringar. Exemplet är vårt eget och inte bedömt av provgruppen.
Måste ett pm ha en rubrik?
I provet har varje uppgift en rubrik, och provgruppen skriver att den rubrik som finns i uppgiften du har valt är den du ska använda.
Hur skriver jag källhänvisningar i ett pm?
Inget särskilt system krävs, men läsaren ska se vad som är hämtat varifrån. Ange normalt minst författare och titel; för högre nivåer fullständiga uppgifter, som för en tidningsartikel även publiceringsställe och datum eller nummer. En källförteckning får komplettera hänvisningarna i texten.
Behöver jag en källförteckning?
Det är inget krav, men provgruppen skriver att en separat källförteckning eller noter får användas för att komplettera uppgifterna i löptexten. Hänvisningarna i texten behövs ändå.
Får man skriva ”jag” i ett pm?
Ja. Provgruppen skriver att det är förenligt med vetenskapligt skrivande, och att det inte minst i slutsatserna kan vara lämpligt för att visa vilka resonemang som är dina egna.
Hur många källor ska ett pm ha?
Minst två relevanta källor ur texthäftet. Fler källor ger oftast en rikare beskrivning, men det finns inget formellt krav på fler för en högre nivå.
Ska ett pm ha underrubriker?
I regel inte. Provgruppen skriver att underrubriker generellt sett inte är nödvändiga och ibland gör texten mindre sammanhängande.
Mer i den här serien
- Prövning i svenska som andraspråk 3: delar, texthäftet, utredande text och bedömning
- Prövning svenska 3: så går den till, Göteborgs upplägg, gamla prov och hur du klarar den
- Nationella provet i svenska 3: exempeluppgift, bedömda elevtexter och vad som skiljer nivåerna
- PM i svenska 3: så skriver du den utredande texten, med frågeställning, referat, källhänvisningar och slutsatser som når C och A
- TISUS eller Svenska 3 / SvA 3: jämförelse av pris, datum, provdelar och resultat
- Prövning på komvux 2026: avgift, gratis prövning och anmälan i 10 kommuner
- Grundläggande behörighet i svenska: alla vägar jämförda (kurs, prövning, TISUS, folkhögskola, reell kompetens)
- Argumenterande tal i svenska 3 (delprov B): struktur, exempeltal och hur talet bedöms
- Sambandsord: lista efter funktion med exempelmeningar, ordföljd och vanliga fel
- Svenska 3 muntligt nationellt prov (delprov B): så går det till, vad läraren antecknar och hur du övar
- TISUS: allt om provet (alternativ väg till behörighet)
Källor
- officiell — Uppsala universitet — Kopieringsunderlag 2: Information om uppgiftsinstruktion delprov A, kurs 3 (elevmaterial; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Uppsala universitet — Kommentarer till bedömningsmatriserna delprov A, kurs 3 (lärarmaterial; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Uppsala universitet — Bedömningsmatris delprov A, svenska 3 (kopieringsunderlag 3; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Uppsala universitet — Bedömningsmatris delprov A, svenska som andraspråk 3 (kopieringsunderlag 3; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Uppsala universitet — Provets upplägg och bedömning i kurs 3 (delprov A 240 minuter, 600–800 ord; senast uppdaterad 2026-02-10; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Uppsala universitet — Nationellt prov kurs 3: provdatum höstterminen 2026 (senast uppdaterad 2026-10-12; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Uppsala universitet — Kopieringsunderlag 4: Exempel på elevlösning samt analys av elevlösning (elevmaterial; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Institutet för språk och folkminnen (Isof) — Lånord i svenskan (senast uppdaterad 14 mars 2026; källa i exempel-pm:et; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Institutet för språk och folkminnen (Isof) — Engelska ord på svenska (senast uppdaterad 26 september 2024; källa i exempel-pm:et; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Institutet för språk och folkminnen (Isof) — Engelskan i Sverige (senast uppdaterad 10 juni 2026; källa i exempel-pm:et; läst 25 oktober 2026)
- officiell — Språklag (2009:600), 4–6 och 12 §§ (riksdagen.se; källa i exempel-pm:et; läst 25 oktober 2026)
officiell = ett dokument som publicerats av den som anordnar provet. rapporterad = en nyhets- eller förberedelsesajt som vi inte kunde kontrollera mot ett original. Där källorna säger olika saker skriver sidan det i stället för att välja en.
